Det var på nyårsafton som den 70-årige mannen med andnöd kom in till akuten på Vrinnevisjukhuset. Undersökningar visade att mannen hade lunginflammation och hjärtsvikt. Han lades in på akutvårdsavdelningen och fick behandling med syrgas och antibiotika.
Mannens tillstånd förvärrades och han fick hög feber och svårt att syresätta blodet. Under natten intensifierades syrgasbehandlingen. Men av journaler framgår att mannen efter en jobbig natt ville slippa övervakningsutrustningen som han var kopplad till.
När han sent på eftermiddagen drabbades av hjärtstopp var övervakningen bortkopplad och personalen märkte inte när det hände. Man fick igång hjärtat, men hur länge hjärnan varit utan syre var oklart och han vårdades i tre dygn på IVA.
Familjen är kritisk till att han lämnades helt oövervakad och att ingen heller kontaktade dem direkt när hans tillstånd försämrades.
Väl på plats blev familjen vittne till hur han vårdades i respirator, i väntan på att hjärnskadan kunde bedömas. Det var ett dramatiskt förlopp att bevittna som anhörig. Bland annat slutade njurarna fungera och hans kropp svullnade kraftigt.
– Förloppet på IVA var resultatet av ovissheten kring hjärtstoppet, så som de förklarade det för oss. Och det kändes så orättvist att pappa fick avsluta livet i ett sådant tillstånd, säger mannens dotter.
Under tiden på IVA ifrågasatte familjen vad som hänt eftersom ingen av dem hade fått information om att deras anhörig var så sjuk som han var. Dottern berättar om ovisshet och att personalens versioner gick isär om en felbehandling hade skett.
– Det var väldigt traumatiskt att se sin pappa så sjuk och vanställd, och känna att det här inte var ett rimligt vårdförlopp och att det hade kunnat undvikas, säger dottern.
Familjen valde de att göra en egen anmälan, då deras förtroende för sjukhusets rutiner var lågt och man ville att vårdförloppet skulle utredas.
– Ingen av oss vill hänga ut någon på sjukhuset, men vi har tolkat det som en olycka på grund av tid- och personalbrist. Det får inte hända och de måste se till att det inte händer igen, säger dottern.
IVO ger de anhöriga rätt och slår fast att vården som gavs på akutavdelningen var bristfällig. Detta eftersom patienten "inte vårdades på den vårdnivå som hans tillstånd borde ha föranlett". Dessutom anser IVO att informationen till de närstående har brustit.