Här är tre alternativ för framtiden

Det finns i dag ingen långsiktig modell för hur kommunen ska ta hand om barn som behöver extraordinära stödåtgärder.

Kikki Liljeblad (S) är ordförande i utbildningsnämnden, som tittar närmare på vad som ska hända med resursskolorna i Norrköpings kommun.

Kikki Liljeblad (S) är ordförande i utbildningsnämnden, som tittar närmare på vad som ska hända med resursskolorna i Norrköpings kommun.

Foto: Gun Stenehall

Norrköpings kommun2019-10-23 06:35

Politikerna i utbildningsnämnden arbetar med frågan och till sin hjälp har de en rapport från utbildningskontoret där man väger tre alternativ mot varandra. Det handlar om en lokal, flexibel lösning på varje skolenhet, en central lösning med undervisningsgrupper samt resursskolor.

I början av november ska politikerna ha en workshop där man grundligt går igenom frågan, för att så småningom fatta ett beslut. Kicki Liljeblad, (S) ordförande i utbildningsnämnden, berättar om bakgrunden till utredningen.

– Julen 2017 upptäcktes att utbildningsnämnden befarades att göra ett underskott på 50 miljoner kronor. Anledningen var bland annat att man anställt väldigt många assistenter i skolan som man inte hade råd med. Den gamla nämnden beställde då en utredning som presenterades i november 2018, men den återremitterades.

Sedan dess har en ny nämnd tillträtt, med många nya ansikten, och de har behövt tid för att sätta sig in i arbetet.

– När den här frågan lyftes kände vi att vi behövde mer kunskap. Frågor vi har är vilka grupper av barn, med vilken typ av problematik det gäller, vad kan vi göra och vad bör vi göra, säger Kicki Liljeblad.

Vad får de här barnen för hjälp i dag?

– Det ser väldigt olika ut. Man ska komma ihåg att skollagen säger att alla barn ska få hjälp på sin skola, eller sin enhet. En del har assistenter, för en del har man löst det på andra sätt.

Hur bråttom är det att få till en lösning?

– Jag uppfattar att det är bråttom. Det finns barn som har väldigt stora behov och där vi behöver sätta ner foten och säga vad det är vi erbjuder. Jag tror att vissa kan känna sig vilsna och det kan vara långa processer för familjer som kämpar mot skolan. Så ska det naturligtvis inte vara. Men samtidigt behöver vi definiera vilka som kan få hjälp och på vilket sätt.

För barn som Oskar Johansson, som vi berättade om i artikeln intill, hade resursskolan stor betydelse. Enligt rapporten som utbildningskontoret presenterade föreslås att man ska satsa på lokala, flexibla lösningar på varje enhet, framför resursskolor som är kostsamma.

Kan den lösningen tillgodose behoven hos barn som Oskar?

– Det är det vi behöver titta på, det är därför vi vill ha den här workshopen. Vi har ju ärvt en utredning från gamla nämnden, nu vill vi komplettera den med våra tankar, säger Kicki Liljeblad.

När nämnden kommer att fatta beslut som en mer långsiktig modell går ännu inte att säga.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!