Det där sista steget in från pulsen på Drottninggatan är inte långt, men det är ett kliv in i en annan tid och in i barndomens förlovade ögonblick. Här, under ett tak med mängder av modellflygplan och väggarna fyllda med lådor av byggsatser för båtar, bilar, flygplan och så mycket mer, möts generationer över alla gränser.

Håkan Lindström, 73, har sett och upplevt just det i hela sitt liv.

I dag, nästan 30 år efter att Hobbyhörnan slog upp dörren för första gången, hyllas han med NT:s Hederspris vid Handelsgalan i Flygeln för sin hängivenhet, passion och tro på händernas intelligens.

– Du var ju inne i förra veckan och pratade lite med Daniel ute i butiken, men han var ganska fåordig om ditt besök. Jag var ju upptagen då. Han pratade om ett pris och en gala så nog har jag funderat över vad du egentligen gjorde här, säger Håkan Lindström.

Nu vet du.

Här och nu lyfter han armarna i en lika spontan som lycklig segergest.

– Det känns... Jag är alldeles överväldigad. Jag kan knappt fatta det. Det är ett stort erkännande för alla år av slit här. Jag är mycket, mycket glad.

Håkan Lindströms intresse för modeller, särskilt av flygplan, växte fram tidigt.

– Jag ville flyga modellflyg och var bara tio år, när jag gick kursen i konsten att bygga just modellflygplan på Hemgården. Det var ett krav om man ville bli medlem i FK Gamen. Det var så hela där här började.

Håkan tävlade flitigt i många år med ett JSM-guld på sin meritlista, men med åren blev han ledare för nya nyfikna flygare. I mitten av 1980-talet behövdes ett inköpsställe till ungdomsverksamheten i flygklubben. Familjen Lindström hade precis flyttat till Kneippen. I huset fanns det utrymme för att tillsammans med barndomsvännen Göran Åberg öppna en liten hobbyaffär.

– Vi kunde sitta och bygga på Gamens klubblokal en hel vinter i väntan på våren. Det var en speciell känsla, när vi lämnade lokalen och flög för första gången. Det tändes något i grabbarnas ögon, när de såg sina plan där uppe.

Håkan Lindström öppnade tillsammans med Göran Åberg Kneippens Modellhobby i huset på Vinkelgatan, men i januari 1990 flyttade verksamheten till Drottninggatan och till Hobbyhörnan. Butiken har under sina tre decennier blivit lite av ett landmärke i city.

– Förr var det Sternshuset längre upp på Drottninggatan... och nu är det kanske vi. Det blir väl så, när man legat på en och samma plats så länge, säger Håkan och ler.

Hobbyhörnan har onekligen utsatts för prövningar och hård konkurrens, inte minst från internethandeln och tv- och dataspelen, men har på något sätt lyckats överleva.

– Jag har dock tvivlat många gånger, säger Håkan.

– Det finns inte så många butiker av det här slaget längre. Vi är utrotningshotade. Man kan antingen göra det så lönsamt som möjligt eller för att det är kul, men det är ju bra om det går ihop sig.

Gör det det?

– Jag ser en liten ljusning. Vi kan ha varit nere och vänt på botten, men vi får aldrig slå oss till ro utan måste jobba än mer på att skapa en upplevelse för våra kunder. Just alla möten med människor och deras intresse är fantastiskt roligt. Jag kan aldrig sluta lyssna eller prata med kund. Det blir visserligen mindre sålt då, men så är det.

Hobbyhörnan är också adressen för modellbyggar-, tåg-, skeppsbyggar- och figurspelsklubben.

– Det är mest mogna män där, men figurspelen lockar en hel del yngre personer – både tjejer och killar. Många tjejer har också hittat hit och köper material för egna hembyggen. Det är lite nytt, säger Håkan.

Många flanörer stannar gärna till i det röda tegelhörnet av Drottninggatan och Trädgårdsgatan och tittar in i skyltfönstren, som kan vara en tidsresa och upplevelse i sig. 

– Vi har sett skolklasser, som haft lektioner här utanför, säger Håkan.

Lektioner?

– Jag köpte en två meter lång modell av Titanic på en mässa i Nürnberg. Jag ställde ut den i ett av våra fönster och skapade en miljö av människor ombord på däck och isberg. Det blev riktigt bra. En morgon, när vi skulle öppna, stod en lärare med en klass och berättade om Titanics öde. Han kom tillbaka lite senare under dagen, men med en annan klass. Då har man onekligen lyckats med sin skyltning, säger Håkan.

– Just den Titanic går på Mälaren nu. En man från Strängnäs kom hit och köpte den. Han hade tänkt ta med den på bussen, men jag körde hem både honom och båten.

En hederssak av en Hederspristagare.