Konsum ville bygga ett varuhus i halva kvarteret och en parkeringsplats på den andra halvan. Fru Elsa Björk, som ägde en fastighet i det aktuella kvarteret utmed Drottninggatan, motsatte sig planerna och "Striden om innerstadens saneringstomter" bedömdes ha principiell betydelse för hela innerstadens omvandling.
När centrala Norrköping ändrade skepnad under 1960-talet skedde det ofta under lätt dramatiska former. Som i det här fallet. Den svartvita "Då-bilden" publicerades i NT den 30 december 1961 och visar fastighet nummer elva i kvarteret S:t Johannes i hörnet av Drottninggatan och Prästgatan. Drottninggatan i förgrunden på bilden, gott om folk i rörelse på trottoarerna och ett, numera, rivet och bortglömt hus med butiker i markplanet och bostäder på övriga våningsplan.
Fru Elsa Björk ägde fastigheten. Konsumföreningen ägde redan, ända sedan 1930-talet, den andra delen av kvarteret, men ville även åt fru Björks bit som vette mot Drottninggatan. I framtidsplanerna låg ett större varuhus med tillhörande parkeringsplatser för kunderna på baksidan. Ett första steg mot det "nya" Norrköping skulle därmed tas – bort med småbutikerna och fram för varuhusen. Stora värden, både känslomässiga och ekonomiska, stod på spel.
Men fru Björk kämpade förgäves mot starka krafter och stora muskler när hon motsatte sig att stadsplanen ändrades för att passa den nya bebyggelsen. NT rapporterade att kommunens drätselkammare förvisso hade tagit del av fru Björks yttrande, men sagt sig att inte ha något att erinra mot stadsplaneförslaget.
"Byggnadsnämnden bestämde vid ett extra sammanträde på fredagen att inte låta sig påverkas av fru Björks skrivelse. Ärendet går nu vidare till stadsfullmäktige", skrev NT när "Striden om innerstadens saneringstomter" gick in i en ny och avgörande fas.
Även Konsums planer på hur det nya varuhuset skulle se ut väckte känslor. Den nya stadsplanen medgav en trevåningsfasad mot Drottninggatan, men det planerade varuhuset skulle till övervägande del bli en enplansbyggnad. Protesterna handlade i första hand om att varuhuset i så fall skulle ändra hushöjden utmed Drottninggatan till att bli mer varierad från att tidigare ha varit tämligen homogen. Fru Björk påpekade i sammanhanget att hennes fastighet låg mitt emot ett parkområde och därmed inte medförde någon olägenhet för motliggande fastighet. På andra sidan Drottninggatan låg Hörsalsparken liksom S:t Olai gamla prästgård, vars framtid också var högst osäker vid tiden för striden om saneringstomterna.
Kommunen gav sig dock inte och planarkitekten hänvisade till ett gammalt yttrande från byggnadsstyrelsen från 1952, där det slogs fast att en markägares önskemål om bibehållen eller ökad byggnadsrätt skulle få ge vika för andra och tyngre vägande allmänna eller enskilda intressen. Kommunen fick sista ordet och Siab sanerade hela kvarteret på 1970-talet. Stadsbilden förändrades och varuhuset Domino dominerar numera kvarteret S:t Johannes. Det blev således fritt fram för utbyggnaden, trots invändningarna.
För att hitta en annan läglig koppling till dagens läge och "Nu-bilden", rör vi oss ogenerat till nästa kvarter, till grannen på andra sidan Prästgatan. I intilliggande kvarteret Linden ligger...ja, just det...varuhuset Linden, som när det invigdes i mars 1977 var länets största varuhus. För lite drygt ett år sedan skedde nyinvigningen sedan ägaren Lundbergs investerat drygt 100 miljoner kronor i en omfattande renovering och modernisering.
Jimmy Ekström, Lundbergs affärsområdeschef inom handel, ansvarar för Lindens köpcentrum. Vi träffas mitt under julrushen. Den enorma och välklädda julgranen dominerar inne i Linden och i butikerna går julskyltningen in i sin slutspurt. "Merry Christmas" är det dominerande budskapet. Jimmy Ekström säger att Linden är tänkt som en välkomnande mötesplats och en viktig pusselbit i arbetet med att skapa en attraktiv och hållbar stadskärna.
– Kan vi skapa ett flöde av människor inne i Linden kommer det automatiskt butikerna och restaurangerna tillgodo. Det bidrar till en stadskärna som är lockande på flera olika sätt. Goda parkeringsmöjligheter, restauranger och caféer samt ett bra urval av butiker. Allt samlat på ett och samma ställe.
– I en tid när digitaliseringen påverkar det mesta ser vi även en motvikt i att människor söker det äkta och genuina med personlig service. Samt att man vill träffas och umgås.