– Nu börjar vi få lite smått panik. Kommer vi tvingas vara kvar en månad till eller sex månader? säger 20-åriga Linnéa Rydén, som ringer upp via Messenger.
Klockan är strax efter 17 lokal tid på den filippinska ön Cebu, där hon och hennes tre jämngamla kompisar Emmy Karlqvist, Linn Fredheim och Ella Söderwall har varit en vecka, som ett stopp på deras långa backpackerresa.
Och där sitter de nu fast, som en följd av coronautbrottet.
Om fem timmar är det utegångsförbud fram till klockan fem på morgonen. De enda de ser på gatorna under de timmarna är militärer med vapen. Militärerna patrullerar även på stranden, där det inte ens dagtid är tillåtet att vistas.
Tjejerna hade ändå tur, menar de. För några dagar tidigare befann de sig på en ännu mindre ö, men lyckades komma med ett flyg i sista minuten till Cebu som är större. Sedan dess är allt inrikes- och utrikesflyg inställt.
Så här tänkte de sig knappast det reseäventyr som började i Australien i januari.
– När vi var där hörde vi bara lite kort om nåt virus, men funderade inte mer på det. Men nu har det ju eskalerat. Det är knappt några restauranger här som är öppna längre och på vårt hotell är det i princip bara vi fyra, fortsätter Linn Fredheim.
Större delen av sin vakna tid ägnar de sig åt att försöka hitta flyg som kan ta dem hem.
– Under den senaste veckan har vi bokat fyra flyg, men i sista minuten har de ställts in och vi har förlorat över 20 000 kronor var. Vi hade jättestora förhoppningar om att få komma med ett plan till Köpenhamn nu på fredag. Men så fick vi veta i natt att det flyget också ställts in, berättar Ella Söderwall.
Tjejerna och deras föräldrar har varit i kontakt med både svenska ambassaden i Manilla och utrikesdepartementet för att försöka få hjälp.
– Men vi har bara blivit hänvisade runt. Det känns konstigt, vi tycker ändå att det borde finnas någon hjälp att få från myndigheterna, säger Linnéa Rydén.
Hon konstaterar också att deras resevisum löper ut inom några dagar. Att få ett förnyat i det här läget är omöjligt.
– Det leder till att vi måste betala en straffavgift på flygplatsen, den dagen vi kan åka hem, säger hon.
Varje morgon vaknar tjejerna med en förhoppning om att flygen ska gå igen.
– Det som känns mest oroligt nu är om även hotellen slår igen. Vad gör vi då? Då blir vi hemlösa. Nu lever vi mest timme för timme, säger Linn Fredheim.