Både polisen och socialtjänsten berättar om att de ser människohandel och människoexploatering i stort sett varje dag i Norrköping. Vi har träffat paret Ali och Aisha, som egentligen heter något annat, och lever i Norrköping. Båda har drabbats av exploateringen. De jobbade på den Norrköpingsrestaurang som drevs av den man som nu står åtalad för människoexploatering.
Både Ali och hans fru kom till Sverige för att plugga, men hamnade istället i restaurangbranschen. För att inte avslöja deras identitet kan vi inte exakt berätta hur de hamnade i sin utsatthet. De är rädda för att familjen ska bestraffas av människor som har mycket att förlora på deras berättelser.
– Jag fick kontakt med den här mannen för några år sedan. Han behövde ett restaurangbiträde och frågade mig om jag kunde tänka mig att jobba för honom. Jag ångrar varje dag att jag tackade ja. Det har varit ett helvete. Jag jobbade jämnt och ibland kunde jag inte åka hem till min fru och vårt barn. Det gick inga bussar eller tåg och jag blev kvar när jobbet var slut, säger han.
En fråga man ställer sig är varför den som råkar illa ut inte bara säger upp sig? Men det går inte om du har ett arbetstillstånd knutet till en arbetsgivare. Då riskerar du att bli av med din möjlighet att vara i Sverige.
Läget i dag är att Ali och Aisha riskerar att utvisas från Sverige. Allt på grund av att deras förra arbetsgivare inte har skött sina åtaganden. Han har inte betalat in skatt och avgifter och har dessutom betalat löner långt under kollektivavtal – om lönerna ens betalats ut.
– Först blir du så överraskad. Det här är ju Sverige. Ska någon få göra så mot den som jobbar? Jag sa till honom flera gånger att han måste betala till Skatteverket. Jag tjatade. Jag bad. Och ibland fick jag inte ens någon lön. Nu är han skyldig mig sju månaders lön. Jag vet inte hur många han har lurat. Jag och min fru har gråtit många gånger för att vi inte vet vad som ska hända. Visst heter det "maktlös" på svenska? Det är så man känner sig, säger Ali.
Det finns flera liknande fall som Alis och Aishas runt om i landet, där personer riskerar eller har fått beslut om utvisning på grund av fusk med löner, försäkringar, eller semesteruttag. Enligt två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen ska man göra helhetsbedömningar och inte längre utvisa arbetskraftsinvandrare på grund av enstaka misstag. Men det som är försvårande för Ali är att hans arbetsgivare systematiskt har brutit mot reglerna.
Så här går det till när någon knyts till en arbetsplats i Sverige. En restaurang vill ha folk och ansöker om arbetstillstånd genom Migrationsverket. Myndigheten godkänner ansökan och personen är under två år knuten till den arbetsplats som fått arbetstillståndet.
På ytan ser allt bra ut. Kollektivavtal, inbetalda försäkringar och arbetsgivaravgift. Men uppdragsgivaren betalar inte in skatt och avgifter, betalar ibland inga löner. Det här påverkar den som fått visumet för att jobba. Den riskerar att bli utvisad när arbetsgivaren inte har skött sina åtaganden. Företagaren drabbas däremot inte lika hårt. Ali känner igen bilden från krogen i Norrköping.
– Det här är vanligt. Jag vet inte hur många han haft som jobbat hos honom som han inte gjort rätt mot. Men jag har träffat många. En del sov på golvet i en lägenhet som han hade. I närheten av jobbet. Det var så han kunde ha alla nära till hands. Flera har blivit utvisade för att han inte gjort vad han ska. Det är bara att hämta in nya, säger Ali.
Ali berättar hur just hans arbetsgivare mer eller mindre utpressade den som jobbade där. Han beskriver en miljö med misstänksamhet och hot.
– Det var många som var där en kort tid och som sen försvann. De enda som egentligen sa något var de få som hade svenskt pass. De tordes säga ifrån. Han kunde hålla inne med lönen för den som bråkade. Jag minns flera gånger när han öppet hotat den som ska polisanmäla honom. Då sa han att han skulle "se till att du blir utvisad". Många var rädda för honom. Jag tror inte att du kan förstå. Många kan inte lämna Sverige. Det skulle aldrig gå. Det är så många som är beroende av dig och det du tjänar här. Det kan vara släkt eller vänner, säger Ali.
– Han såg till att du visste vem det var som bestämde. Det fanns också ett slags system där vi vittnade mot varandra. Osäkerheten blir stor när det är så här. Du vet inte vem du kan lita på. Jag vet att folk har blivit utvisade för att de har polisanmält honom. Han har ofta motanmält och sagt att personen har stulit eller gjort något annat fel. Det spelar ingen roll vem polisen tror på. Om du har arbetstillstånd är det du som riskerar allt om du går till polisen, säger Aisha.
Var hittar man personal?
– Man har kontakter över hela Europa med landsmän. Och i hemlandet förstås. Man får en bild av att Sverige är ett bra land där man får det bra. Men många upptäcker för sent att det inte var som det sas först. Många vet inte vad man kan göra då. Ingen vill tala med myndigheterna, säger Ali.
Enligt Ali och Aisha finns det en organisering bakom den verksamheten. Poliser bekräftar också bilden. Ali beskriver ett nät av människor som känner varandra. Kanske för att de är landsmän, kanske för att de har samma nisch på sin verksamhet. Enligt Ali känner många av dessa företagare varandra och man vet vem man ska vända sig till när myndigheterna börjar få upp ögonen för dem.
– De kör sin verksamhet några år och sen går den i konkurs. Verksamheten säljs till underpris till en annan inom nätet som kör den några år och sen går verksamheten i konkurs, säger Ali.
Vad har ni att vinna på att berätta om det här för oss?
– Ingenting. Ingen som vi känner och som har berättat om hur det är här har fått några fördelar av myndigheterna för det. Inget uppehållstillstånd, ingenting, säger Aisha.
– Vi vill jobba och sköta oss. Om vi berättar om det här – och jag tror inte att så många vet om detta – så kanske det händer något. Jag hoppas fortfarande att det finns någon rättvisa. Att vi får stanna. Vi har inte gjort något fel, säger Ali.
I torsdags åtalades Ali och Aishas chef för bland annat människoexploatering i två fall. Enligt åklagaren ska han ha tvingat åtminstone två av sina anställda att arbeta tolv timmar om dagen – helt utan lön. Varken åklagaren eller krögarens advokat har velat kommentera uppgifterna i den här artikeln.
– Men min klient förnekar brott, säger försvararen Karin Carlsson.
