Den 27 kubikmeter stora stålkuben är på plats utan för skolan. Under vårterminen ska den inredas och smyckas med uppsatser och faktatexter. Artikel 18 i FN:s stadga för de mänskliga rättigheterna om Rätten till frihet i tanken går att göra mycket av.
– Ämnet är aktuellt, engagerar ungdomar och öppnar för diskussioner, säger Jenna Fagerstedt, klass SA18B.
Hon och klasskamraten Alexander Kouriat jobbade förra läsåret med frågor om hur dömda behandlas i fängelser, synen på brott och straff i fattiga länder och sociala mediers påverkan på straffpåföljden för dem som anklagades efter Metoo-rörelsen.
– Vi tittade också på arbetsmiljön i kriminalvården. Vi fick uppfattningen att dömda behandlas bra i Sverige, säger han.
Samhällskunskapsläraren Eva Lindahl berättar att en fint utsmyckad kub är en bonus i sammanhanget.
– Den viktigaste förändringen sker i elevernas sinnen. I den kreativa processen kan storverk uträttas med ganska enkla medel. Yttrande- och tankefrihet är inte en självklarhet för alla. De demokratiska rättigheterna måste hela tiden försvaras.
I planerna ingår även att elever som arbetat med Kuben ska hålla lektioner för nya elever som en del i skolarbetet.
Samtliga 30 kuber, lika många som antalet mänskliga rättigheter, ställs ut i Stockholm den 27 augusti. Förra året deltog 11 500 elever i Raoul Wallenberg Academys skolprogram Kuben. Utomlands finns det stålkuber utplacerade i Belgrad, Budapest, Madrid, New York och Paris. Runt detta är Svenska institutet en samarbetspartner.