Maria låser upp dörren till huset som ligger i ett villaområdet i Norrköping och vi går in. Det var i det här radhuset som allt började för nästan fem år sedan.
– Jag var föräldraledig med min yngsta son och vet än i dag inte vad det var som egentligen fick mig att testa onlinespel. Det kan ha varit någon reklam som ledde till att jag chansade och satte in en summa och som i sin tur triggade igång spelandet, säger Maria.
Till en början handlade det om summor som Maria beskriver som småpengar och ett spelande som till en början var kul och intressant.
– Men sedan började man tänka mer och mer på spelen och den där storvinsten man kunde vinna.
Och det tog heller inte lång tid innan Maria faktiskt vann storvinsten strax före en julafton.
– Vi unnade barnen lite extra julklappar och sedan bokade vi en två veckor lång utlandssemester till hela familjen.
Men spelandet slutade inte med den vinsten.
– Någonstans ville man alltid ha mer och mer och det ledde till att jag spelade till och från i flera år.
Under fyra år spelade Maria nästintill dagligen.
– Man hittade sina ursäkter och undanflykter. Det kunde handla om något jag behövde köpa till barnen, eller om att jag under tiden jag pluggade behövde köpa kurslitteratur. Jag jobbade också en del extra och då fick jag in extra pengar och ibland behöll jag mer än jag egentligen behövde. Man hittade sina vägar.
Oftast satt hon hemma i soffan och spelade på olika onlinecasinon i mobilen.
– I slutet hade pengarna nästan inget värde och spelandet blev en flykt – jag gick in i min egen värld, ofta på kvällarna när barnen låg och sov och tidsuppfattningen försvann helt, jag stängde av. Jag ljög om spelandet och fortsatte i flera år.
Precis innan Maria skulle ta sin tandsköterskeexamen, i december förra året, bestämde hon sig för att det var dags för en förändring. Det fick vara slut på spelandet. Det var strax efter att hon för första gången hade tagit lån för att kunna finansiera spelandet.
– Då kände jag att det fick vara nog. Jag hade tagit två lån, något jag inte hade gjort tidigare och jag minns att jag knappt hann få in pengarna på kontot förrän de var slut utan någon vinst.
Hon skickade ett mejl till den ideella riksorganisationen Spelberoendegruppen i Norrköping och att hon fick komma in på ett möte bara några dagar efter mejlet.
– Att vända mig till Spelberoendegruppen var jättejobbigt. Jag förstod att jag behövde få hjälp och jag började inse att spelandet var ett problem för mig. Jag skämdes så mycket. Jag hade jättesvårt att erkänna att jag hade spelproblem och det var även svårt att erkänna för spelbolagen att jag hade problem, för att sedan kunna be dem blockera mig från sina sidor.
Det var också då som hon bestämde sig för att berätta för sin man. Det gjorde hon i ett brev. Att berätta var ett stort steg att ta och att berätta för fler än den närmaste familjekretsen var till en början inte ens ett alternativ.
– Även om barnen inte riktigt förstår än så har det påverkat dem att jag inte har varit en fullt närvarande mamma. Jag har varit på rosa moln när det gått bra och kunnat plocka ut vinster och unna mig saker. Sen, när man inte vinner och jag har varit på botten, har jag blivit lättirriterad. Spelet tar över och det blir en berg- och dalbana.
Innan Maria själv hamnade i spelmissbruk hade hon också en bestämd åsikt om hur det skulle vara.
– Det är så lätt att ha en åsikt innan man själv hamnar i situationen. Jag hade tänkt i de banorna innan – att hur kan människor fastna i spelande, det är väl bara att sluta – men när man väl är där själv förstår man att det inte bara är att sluta.
I dag har Maria hållit upp från spelandet i över tio månader.
– Jag har inte haft något återfall, men det här är något jag behöver jobba med resten av livet och nu har jag accepterat det.
Hur gör du för att undvika spel i dag?
– I början när det började klia i fingrarna så gick jag ut och sprang eller åkte till gymmet, eller gick och hängde tvätt eller diskade – allt för att undvika soffan och känslan. Det är det som det handlar om, att hitta vägar och jobba med det dagligen.
Varför vill du berätta om din situation?
– Det finns många i den här situationen och säkert ännu fler som inte insett att de befinner sig i en liknande situation. Det kan hända vem som helst och om jag kan hjälpa någon genom att berätta min historia är jag nöjd.