Vi berättar att vi träffat Hans Gustavsson, 92 år, som tröttnat på nedskärningar i äldrevården och de konsekvenser han menar att de får för personal och boende.
När Olle Vikmång får ta del av Hans upplevelser beklagar han att väntetiden mellan larm och hjälp blivit lång och att personalen upplever en tuff arbetssituation. Men att besparingarna skulle ha gått ut över de boendes säkerhet generellt tror han inte.
– Vi närmar oss på inget sätt en ohållbar situation. Tvärtom har vi jämfört med många andra kommuner en hög bemanning, säger han och fortsätter.
– Däremot kommer det alltid att komma in synpunkter på och upplevelser av att delar av verksamheten inte fungerar optimalt. Men det behöver inte alltid hänga ihop med besparingar.
Under budgetåret 2019 har vård- och omsorgsnämnden brottats med en ansträngd ekonomi. I våras beräknades ett underskott på 25 miljoner kronor. Den senaste prognosen pekar på sex miljoner kronor back.
Exempel på besparingar som införts är restriktivitet vad gäller inköp, kurser och planeringsdagar. På den centrala förvaltningen har chefsposter och administrativa tjänster sparats in. Den största förändringen har dock varit minskningen av antalet timvikarier.
Förra året hade vård- och omsorgsverksamheten timvikarier motsvarande 400 årsarbetare. Nu pågår ett arbete för att knyta ihop flera enheter så att personal på dem kan täcka upp för varandra.
– Det blir en bättre kontinuitet för både personal och boende. Det är ju en större chans att personal som redan arbetar i verksamheten har bättre kunskap än om vi plockar in vikarier från gatan, så som det har varit.
Han exemplifierar med ett boende som har två avdelningar. På den ena avdelningen är personalen övertalig på grund av tomma platser, på den andra är en personal sjuk. Tidigare fick dessa avdelningar inte täcka upp för varandra, men så blir det nu.
Men blir det inte ändå färre som får sköta om fler?
– Jo, men kvalitén behöver inte nödvändigtvis bli sämre.
Så om jag besöker Hans om ett halvår är situationen på boendet bättre?
– Det går så klart inte att garantera. Vi står inför en tid med tuffa besparingar och det kan så klart märkas av ute i verksamheterna, också hos Hans.
På vilket sätt kan besparingarna komma att märkas av?
– Det är svårt att svara på innan vi har fattat beslut om kommande effektiviseringar.
Är larmtider på en timme rimligt?
– Nu hoppas jag ju att det inte är den gängse larmtiden. Men jag antar att personalen har så pass bra koll att de vet om det inte är någon akut fara.
Vad säger du om Hans förslag på att överbemanna?
– Att överbemanna generellt går inte. Men när vi nu ökar grundbemanningen på bekostnad av vikarier är det ju delvis att möta Hans önskemål.
Vikmång ser att ett bättre nyttjande av resurser blir allt viktigare, när den äldre delen av befolkningen växer.
– Att spara på de äldre kan låta tufft, men jag tror ändå att det finns effektiviseringar att göra som inte behöver drabba de äldre i vardagen. Jag ser ingen anledning till oro.
Fackförbundet Kommunal menar att det i dag är kort om personal på äldreboendena, att vikarier inte alltid tas in vid behov och att det drabbar de äldre.
Hur kommer det sig att den bild du har av situationen skiljer sig så markant från den som facket har?
– Det är naturligt att facket framför en annan uppfattning. Det är deras roll att företräda sina medlemmar och därmed argumentera för mer resurser.
