Norrköpings kommun får i regeringens budgetproposition 13 miljoner kronor extra till arbetet med att minska segregationen. Pengarna var en överraskning för kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
– Vi hade inte räknat med dem och de betyder jättemycket på marginalen, tittar jag på de krassa budgetposterna är det ett plus på 13 miljoner kronor, inga försämringar, säger han som tycker att viktigast av allt är att satsa på utbildning. Både grundläggande och yrkesutbildningar.
Av den så kallade välfärdsmiljarden får Norrköping 48,5 miljoner kronor, medel som redan räknats med i kommunens budgetarbete. Samtidigt bidrar Norrköping till utjämningen mellan glesbygdskommuner och övriga kommuner med 60 miljoner kronor.
Betyder det ett nollsummespel för Norrköpings kommun?
– För oss blir det så, men vi hade räknat med att det skulle bli minus. Nu blir det ett nollsummespel.
Budgetpropositionen innehåller bland annat ökat anslag till försvaret, polisen och klimatinvesteringar. Den innehåller också sänkta skatter till höginkomsttagarna, pensionärerna och vissa arbetsgivaravgifter.
Lars Stjernkvist är i dagsläget ingen förespråkare av skattesänkningar. Han hade gärna sett att värnskatten (skatt de med de högsta inkomsterna betalar) behölls men respekterar att hans partikollegor i regeringen kompromissat med samarbetspartierna Liberalerna och Centern.
– Men det här samarbetet ska leva vidare och där kommer åtminstone jag att tillhöra dem som vill att välfärden ska prioriteras före skatterna.
Skattesänkningar för pensionärerna välkomnar han dock.
– Jag unnar verkligen pensionärerna skattesänkningar. Det är tidigare orättvisa som rättas till. Och att öka rättvisan mellan olika delar av landet är bra.
Tycker du att skatterna ska höjas?
– Det är det som händer nu. Vi planerar inte att höja skatten i Norrköping men jag hör att flera kollegor runtom i landet pratar om att höja skatten med 50 öre, 75 öre eller en krona. Flera kommuner i Östergötland funderar på skattehöjningar. Det blir följden om det inte blir en förstärkning av statsbidragen.
– Det som görs nu är bra, men det behövs mer om vi ska klara en rimlig nivå på välfärden. Ska vi dessutom förstärka möjligheterna till utbildning kommer vi inte undan de riktigt svåra frågorna.