En barnrättsstrateg skulle ansvara för att skrida kunskap och fungera som expert i kommunen.

I den motion som Mia Sköld lämnat till fullmäktige hänvisar hon till barnkonventionen. Riksdagen har beslutat att den blir svensk lag från 1 januari 2020, även om den ända sedan 1990 varit juridiskt bindande. När lagen träder i kraft läggs ändå ett större ansvar på myndigheter och till exempel kommuner att se till att den verkligen tillämpas, skriver Mia Sköld.

Hon tycker det är dags att kommunen utformar mål både för inriktning och resultat utifrån barnrättsperspektivet. Hon föreslår också att kommunen ska ta fram rutiner för konsekvensanalyser och att kommunen varje år ska göra ett barnbokslut där det redovisas hur till exempel beslut påverkar barns och ungas villkor.

Det är inte så att hon tror att de beslut som fattas generellt är dåliga för barn.

– Men vi måste sätta det i system. Vi behöver titta på hur vi kan se till att barns rättigheter alltid står i första rummet, säger hon.

Barnombudsmannen har verktyg både för barnkonsekvensanalyser och barnbokslut. Det finns kommuner som redan har något slags barnrättsstrateg som kommunen kan titta på, tycker Mia Sköld.

– Vi måste se till barnens bästa. Barn måste få må så bra som det bara går, säger hon och konstaterar att det finns problem med psykisk ohälsa långt ner i åldrarna.

Nästan alla kommunala beslut kan påverka barn, säger hon, och pratar till exempel om sådant som hur bidrag fördelas, hur man bygger och hur barnomsorgen ser ur.