Det här budgetäskandet skickas nu till kommunfullmäktige för det fortsatta arbetet med en kommunbudget för 2019.

I äskandet finns inga pengar för det som vi skrivit mycket om det senaste halvåret, alltså de ökade kostnaderna för särskilt stöd. Kostnadsökningen gav nämnden ett underskott förra året och riskerar att göra det i år igen, även om nästan 150 anställda ska bort före årsskiftet.

– Vi ska anpassa oss till årets budget, säger skolkommunalrådet Olle Johansson (S) och förklarar att kostnaden inte ska släpa med in i nästa år.

I år har utbildningsnämnden en budget på ungefär 3,5 miljarder kronor. Av den utökning på 153 miljoner som nämnden anser sig behöva för nästa år beror 14 miljoner på förändringar i elevantal.

50 miljoner hänger ihop med förändringar i verksamheter och lagar, till exempel nationellt beslutade utökningar av timplaner, till exempel ska elever i grundskolan få mer undervisning i hemkunskap och från 2020 i matematik.

– Jag hoppas att kommunen får de pengarna från staten, men det finns ingen garanti.

Lokalkostnaderna ökar, bland annat på grund av den paviljongskola som nu börjat byggas som ersättning för den gamla Smedbyskolan.

Behovet att plussa på budgeten ökar allt mer de kommande åren. År 2022 anser nämnden att den behöver över en halv miljard kronor mer än i år.

Partierna i nämnden är också överens om att utreda möjligheten att höja elevpengen inom ramen för nämndens egen budget.

– Vi behöver hitta en modell där man har en högre grundpeng och kanske större ekonomiska enheter, säger Olle Johansson.

Större ekonomiska enheter, inte nödvändigtvis större skolor, har lättare att bygga upp en organisation och klara variationer mellan åren.

Utöver grundpengen får skolor extra pengar om många elever har lågutbildade föräldrar, eftersom man vet att de eleverna generellt har svårare att klara skolan. Skolorna kan också söka tilläggsbelopp för elever som behöver mycket stöd.

Tanken är att se om en del av dessa pengar kan läggas på grundpengen i stället, för att ge skolorna bättre möjligheter att klara flera elever till exempel genom att själva inrätta egna särskilda undervisningsgrupper eller göra mindre klasser.

Olle Johansson tror att en del förändringar kanske kan genomföras under nästa år, medan andra tar längre tid.