De nationella proven skrivs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan och i vissa kurser i gymnasiet, med syftet att få en mer likvärdig betygsättning. Redan idag utgör proven ett viktigt bedömningsstöd för lärare, men enligt riksdagsbeslutet, som togs den 15 november, ska proven nu få än större betydelse. Anledningen är att det i dagsläget ofta är stor skillnad mellan provresultatet och de betyg eleverna får.
I Norrköping har skillnaderna regelmässigt varit stora, både i svenska och engelska, men särskilt i matematik. Förra läsåret fick 29 procent av eleverna i hela landet ett högre slutbetyg än betyget på nationella provet. I Norrköping var siffran 47 procent.
Skillnaden mellan skolor är dock stor. På Hagaskolan var det bara 26 procent av eleverna som fick ett slutbetyg som inte stämde överens med de nationella proven.
– Det som kan vara bra med beslutet är att det blir mer rättvist mellan skolor. Nu kanske vissa sätter glädjebetyg, vilket drabbar de elever som får kämpa mer, säger Evelina From i klass 9D på Hagaskolan.
Anne Wahren är lärare i engelska och tyska på samma skola. Hon tycker att de nationella proven fyller en viktig funktion och ser egentligen inga större problem med att de ges en större tyngd.
– De säkrar kvalitén på utbildningen och gör det lättare att jämföra skolor sinsemellan.
Anne Wahren poängterar att detta är viktigt, inte minst när eleverna sedan söker sig vidare till gymnasiet och högre studier.
– Det blir olyckligt ifall elever får för snälla betyg för att sedan inte klara sig i gymnasiet. Både för den eleven och för de elever som kanske bättre förtjänade platsen.
Stina Modig och Evelina From berättar att de nationella proven redan nu skapar en enorm press på elever.
– Det är jättemånga prov på kort tid och stressen kan bli svår att hantera, säger Evelina From.
Stina Modig fyller i:
– Man blir rädd att man ska förlora sitt höga betyg och allt man gjort innan, på grund av ETT prov.
Anne Wahren förstår nervositeten och betonar hur viktigt det är att hon som lärare förbereder dem väl. Att de får öva på gamla nationella prov och lära sig själva tekniken.
– Om du vet hur proven går till tror jag att den värsta stressen klingar av. Du vet så klart inte vilka frågor du får, men du vet ungefär hur provet är upplagt eftersom du har tränat på tidigare nationella prov och därmed vet hur du bäst tar dig igenom det.
En annan ambition från regeringens håll är att digitalisera proven. Införandet av digitala prov ska ske stegvist från 2018 för att vara helt digitaliserade år 2022.
– Att proven skickas iväg och rättas tror jag är bra, så alla får en rättvis bedömning. Men jag tror att risken för fusk ökar ännu mer, säger Stina Modig.
Att det fuskas på de nationella proven är belagt sen tidigare. SVT:s Uppdrag granskning gjorde tidigare i år en undersökning som visade att provresultat fotades och spreds via sociala medier och att elever använde mobiler och smarta klockor under proven.
– Det förkommer jättemycket fusk. Inte bara på de nationella proven utan överlag. Om de nationella proven blir ännu viktigare för betygen kommer det såklart fuskas ännu mer, vilket inte blir speciellt rättvist i längden, säger Stina Modig och får medhåll av Evelina From.
Anne Wahren tycker att fusket är "djupt olyckligt" och något som måste stävjas.
– Men lyckas man komma förbi detta, tror jag att en digitalisering är bra, då det blir några få som bedömer samtliga elever.
Dessutom skulle det innebära en välkommen avlastning för lärarna.
– Vi får inte fastna i att bara bedöma elever. Vi ska undervisa och få eleverna att känna att vingarna bär.