Videon är inte längre tillgänglig
De sju gamla dödssynderna, som löpt genom historien i sisådär 1500 år, är högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund. Bland annat har Katolska kyrkan haft dessa dödssynder som underlag för etiska diskussioner. Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska Institutet, intresserar sig för frågor som rör mänskliga relationer om vilka han också föreläser. På söndagseftermiddagen gästade han Hedvigs kyrka i Norrköping för att berätta om dödssynderna.
Efter att ha utgett en uppmärksammad bok på temat snällhet för några år sedan, blev han nyfiken på människors mörka sidor och bestämde sig för att undersöka vad folk anser vara dödssynder nuförtiden.
Han gick mycket grundligt tillväga: Potentiella mänskliga egenskaper ställdes mot varandra och utvärderades av en grupp psykologer. En expertpanel valde ut 24 av det 40-tal egenskaper man bollat med från början.
– Samvetslöshet och hänsynslöshet ställdes mot varandra. Elakhet togs bort, säger han som exempel.
Grovjobbet gjorde allmänheten: 1 077 svenskar, män och kvinnor i olika åldrar spridda över landet, graderade dödssynderna. Av de sju ursprungliga följde bara en med på listan över nutida:
– Bara girighet klarade sig, säger Stefan Einhorn.
Att samla på hög, utan att vilja dela med sig, ser han som ett genomgående mönster i människans historia:
– Det väcker avsky, konstaterar han.
Dödssynd nummer ett var falskhet. 83 procent av de svarande ansåg att det var den största dödssynden.
– Även barn som är 3-4 år ljuger, säger Stefan Einhorn om att falskhet toppar listan.
Men små barn är i alla fall lätta att avslöja när de drar en vals.
Övriga nutida dödssynder är hat, hänsynslöshet, översitteri, trångsynthet och främlingsfientlighet.
Hur är det då med den gamla dödssynden avundsjuka? Är den omtalade "svenska avundsjukan" bara en myt?
– Avundsjuka kom först på 14:e plats, uppenbarligen tycker man att andra egenskaper är värre, säger Stefan Einhorn som alls inte tycker det är bra med missunnsamhet:
– Jag var så övertygad om att avundsjuka skulle komma med, så jag började skriva det kapitlet, säger han och nämner att han själv tillhör de avsundsjuka.
Snålhet är en annan gammal dödssynd som inte platsade bland den nya septetten, och det var nog aningen förvånande:
– Människor är snåla, inte bara monetärt. Man kan snåla i andra avseenden än när det gäller pengar, som att inte vilja hjälpa till med olika saker.
Men visst snålas det med pengar också:
– Snålhet kan vara att man säger att man ska bjuda igen nästa gång, men det blir ingen nästa gång...Eller att man lånar en slant utan att betala igen, säger Stefan Einhorn.
När undertecknad påpekar att man nog mest betraktar rika människor som snåla, och folk med sämre ekonomi som sparsamma, säger han:
– Man behöver inte vara rik för att vara snål.
På frågan om vad han hoppas uppnå med boken om nutidens dödssynder, svarar han:
– Jag hoppas den leder till självreflekterande och samtal. Men vissa människor använder den för att identifiera vilka dödssynder andra har...Många säger att den startat diskussioner, och då blir jag glad!
Det här med dödssynder, mänskliga egenskaper och hur man beter sig mot varandra på gott och ont ställer ju också frågan om varför vi är som vi blev – och när i livet vi i så fall formades till de personligheter vi är idag? Stefan Einhorn har inget svar på dessa filosofiska spörsmål, men en sak vet han – att det alltid går att ändra ett beteende:
– Man kan besluta att behålla eller förändra en handling. Huvudbudskapet i boken är att man kan förändra egenskaper.
Nuförtiden ägnar sig Stefan Einhorn mycket åt att föreläsa, vilket sker ungefär 100 dagar om året. Och då är det bland annat dödssynderna åhörare i pensionärsföreningar, kyrkor och bokhandlar vill ta del av:
– Jag känner att jag har ett budskap som jag vill sprida ut, säger han.