Fredrik Schiöler, läkare och chef för den lokala sjukvårdsledningen, ser händelsen i lördags som en sjukvårdmässig katastrof.
Vi har tidigare berättat om att Vrinnevisjukhuset i lördags gick upp i stabsläge. Orsaken var, enligt sjukvårdsdirektör Jessica Frisk, bland annat sjukdom bland personal.
Fredrik Schiöler, chef för den lokala sjukvårdsledningen på Vrinnevisjukhuset, är en av de i beredskap som larmas in när sjukhuset går upp i stabsläge. Tillsammans med övriga i ledningsgruppen är hans uppgift att identifiera problemen och försöka hitta lösningar. Så var det i lördags.
– Men att gå upp i stabsläge är verkligen inte till för vårdplatshändelser, en vanlig dag i november. Det är förbehållet icke vardagliga händelser. Men i lördags var det närmast en sjukvårdsmässig katastrof, man såg inte hur vården skulle lösas två timmar framåt, säger han och tillägger:
– Som det är nu är hela sjukvården undermålig när det gäller kapacitet. Varje dag måste erfarna läkare fatta beslut om risktagande, när hen i stället skickas hem men kanske borde ligga kvar. För det finns inga marginaler när det gäller vårdplatser, vilket handlar om tillgång på personal.
För att lösa det akuta läget under lördagen tvingades man att gå över klinikgränserna och vårda där det helt enkelt fanns tillräckligt med personal. Man lyckades även kalla in extra personal till flera avdelningar.
Det är framförallt bristen på sjuksköterskor som är det stora problemet i grund och botten, anser Fredrik Schiöler. Eftersom han själv jobbar som läkare på intensivvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset har han god kännedom om situationen, även om den avdelningen inte är lika hårt drabbad.
– Jag tror att bristen på sjuksköterskor beror på att det inte anses tillräckligt attraktivt att jobba med patienter. Man väljer andra jobb inom exempelvis administration där man arbetar dagtid och ibland med högre lön. Det har varit svårt att göra karriär som sjuksköterska i vården. Karriären är i stället att lämna sjukvården, säger han och tillägger:
– Det pågår arbete med att vända det här i Östergötland, men just nu känns det som att vi är sent ute och att det går för långsamt.
Följden blir, enligt Fredrik Schiöler, att vården tappar erfarna engagerade sjuksköterskor.
– Det har inte lönat sig att vara trogen. De sköterskor som kanske har jobbat 20 år blir omkörda lönemässigt av de nyutexaminerade sköterskorna, eftersom ingångslönen är satt för att locka nya till yrket, säger han.
Att ta in hyrsjuksköterskor är inget som Fredrik Schiöler heller ser som en bra lösning.
– Det räcker inte med plåster på såren. Hyrsjuksköterskorna väljer själva när de vill jobba. Dessutom tjänar de betydligt mer utan att ta samma långsiktiga ansvar. Hela systemet är undergrävt. Vi är långt ute på trampolinen.
Eftersom sjuksköterskorna får bättre betalt inom exempelvis administrativa yrken med helt andra arbetstider väljs vården bort, menar Fredrik Schiöler.
Fredrik Schiöler anser att det måste till en dramatisk förändring på nationell nivå.
– Som det är nu kan man lämna sin tjänst och jobba som hyrsjuksköterska i en annan region, vilket gör att man tävlar regioner emellan. Det är helt galet.
Om du var patient – skulle du känna oro för att vårdas på Vrinnevisjukhuset?
– Jag skulle inte vara mer orolig som patient på Vrinnevisjukhuset än på andra platser, vi har ett stort problem i hela Sverige.
Vad är det första, rent konkreta, som du skulle förändra för att lösa situationen?
– Konkret i dag i Östergötland skulle patientarbete i allmänhet och natt- och helgarbete i synnerhet betala sig mycket bättre.
Har du tidigare varit med om att man gått upp i stabsläge en lördag i november?
– Inte av skälet vårdplatsbrist. Vi som arbetar i beredskapsorganisationen håller i allmänhet emot att starta detta som är till för annat än svängningar i belastning. Normalt sett handlar det om sådant som större olyckor där man befarar många skadade.
Vi har lyft detta tidigare med ansvariga politiker. Vad säger du om deras sätt att hantera bristen på personal och därmed vårdplatser?
– Jag tror inte på syndabockar utan på att alla försöker göra gott. Den politiska nivån förstår nog inte vidden av problemet i dag och detta gäller inte minst på nationell nivå. Sjukvården har blivit extremt administrationstung. Vi lägger mindre tid med patienterna och mer på, administrativa, ekonomiska och olika former av kvalitetssystem.
– Att gå ut i media med beskrivning om att vi har tillräckligt med vårdplatser eller fullgod sjukvårdskvalitet i Sverige i dag tror jag uppfattas som naivt av oss som arbetar i vården.