– Det är glädjande att vi gör en kanske historisk satsning, säger Magnus Cato (S), som är ordförande i kommunstyrelsens personalutskott och den person som undertecknat beslutet om hur de pengar som ligger utanför de centrala avtalen ska fördelas.
Totalt kostar årets löneökningar 170 miljoner kronor och den allra största delen handlar förstås om avtalsenliga löneökningar, men kommunen skjuter till extra pengar på olika sätt.
Utbildningsnämnden har lagt 15 miljoner kronor till personal inom skolan och det finns också ett extra utrymme på ytterligare 17 miljoner. Det är mycket pengar, men summorna ska sättas i relation till kommunens totala lönekostnad som var 5 400 miljoner förra året.
De 15 miljonerna från utbildningsnämnden går främst till lärare för de lägre åldrarna i grundskolan och till elevhälsan, med bland annat skolsköterskor, logopeder och kuratorer.
– Elevhälsan är så viktig, säger kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg (KD), som också sitter i personalutskottet.
Fritidspedagoger och förskollärare är andra grupper som får del av årets extrapengar.
Det får också enhetschefer inom vård, omsorg och förskolechefer.
– De har släpat efter, säger Eva-Britt Sjöberg.
Socialsekreterare inom myndighetsutövning för barn och unga får 2 000 kronor extra i månaden.
– Det är tuffa ärenden man jobbar med, säger Magnus Cato.
Löneläget i Norrköping ligger jämförelsevis lågt. Till exempel lärare kan höja lönen genom att pendla över kommungränsen.
Samtidigt kommer Norrköping, precis som många andra kommuner, att behöva tillsvidareanställa tusentals nya medarbetare de närmaste åren. Den senaste prognosen visar att kommunen bland annat kommer att behöva anställa över 600 socionomer, nästan 700 förskollärare, över 1 000 barnskötare, över 2 000 lärare, ungefär lika många undersköterskor och över 300 sjuksköterskor fram till 2026.
– De satsningar vi gör innebär förhoppningsvis att vi kan vara konkurrenskraftiga när det gäller lön, säger Magnus Cato.
Varken han eller Eva-Britt Sjöberg tror dock att lönen är den enda viktiga faktorn. De pratar också om delaktighet och inflytande över arbetssituationen.
Ytterligare nästan tio miljoner till löneökningar beror på den lönekartläggning enligt diskrimineringslagen som gjordes förra året och som visade på osakliga skillnader. Hälften av dem åtgärdas i år och ger höjda löner för bland annat kockar, bibliotekarier och pedagoger av olika slag inom vård- och omsorgsverksamheter och socialtjänsten.