Allan Widman, tidigare försvarspolitiker för Liberalerna.
– Man får väl räkna in den här som ett av våra största misslyckanden på försvarsmaterielområdet, säger Allan Widman, tidigare försvarspolitiker för Liberalerna.
I våras tog Norge, som också köpt NH90, beslut om att dra sig ur helikopteraffären och kräva pengar tillbaka på grund av förseningar och problem.
– Den enda intellektuella utgången av den här utredningen är att bestämma sig för att lägga ned helikopterprojektet i sin helhet, säger Allan Widman.
Men då har vi ju kastat pengarna i sjön?
–Ja, men det här borde ha gjorts för länge sen, då hade vi kastat mindre pengar i sjön.
Det har nämnts i debatten att projektet totalt kostat runt 20 miljarder – vad säger du om den siffran?
– Det framstår inte som osannolikt för mig, men jag vet inte. Frågan är om någon fört bok över vad det kostat sammanlagt. Men att det varit det mest misslyckade materielprojektet vi haft i modern tid, det vill jag lova, säger Allan Widman.
2001 köpte Sverige 18 helikoptrar av typen NH90 från det europeiska konsortiet NH Industriers. Helikoptern kom av försvaret att kallas helikopter 14. Beställningen gjordes tillsammans med Norge och Finland och undertecknades av dåvarande försvarsministern Björn von Sydow (S).
Affären genomfördes trots att Försvarets materielverk, FMV, rekommenderade en annan helikopter – Blackhawk från konkurrenten Sikorsky, som de ansåg vara mer prisvärd.
När upphandlingen gjordes arbetade Christopher Jarnvall som konsult och var dessutom reservofficer i Försvarsmakten. Under pågående upphandling sålde han hemlig kommersiell information till NH Industries, som fick fördelar mot andra tänkbara leverantörer – som amerikanska Sikorsky.
Christopher Jarnvalls agerande äventyrade upphandlingen, som var nära att behöva göras om. En ny upphandling hade dragit ut på tiden och kunde ha inneburit att svenska försvaret en tid riskerade att stå utan helikoptrar.
Christopher Jarnvall blev brottsmisstänkt och förhördes av Säkerhetspolisen. Men hösten 2002 lades utredningen ned eftersom försvaret inte ville riskera en ny upphandling. Christopher Jarnvall säger till oss att han bara ville hjälpa NH Industries att få ett kontrakt:
– Jag tyckte det var viktigt att försvaret fick en bra helikopter, säger han.
Försvaret fasar ut NH90-helikoptrar och köper istället amerikanska helikoptrar.
Försvarsmakten har dock inte varit helt nöjd med helikopter 14 och vill nu skrota systemet. I en färsk rapport till regeringen skriver överbefälhavaren Micael Bydén att NH90-system nu ”avvecklas såväl mark- som sjöoperativ Helikopter 14”.
För att ersätta Helikopter 14 vill ÖB att Sverige köper ytterligare tolv Blackhawk från Sikorsky. Helikoptrar som ska användas av armén till att bland annat transportera soldater. Försvarsmakten vill dessutom köpa nio helikoptrar av modellen Seahawk till marinen för ubåtsjakt.
Helikopter 14 blev inte den framgångssaga som Försvarsmakten hade hoppats på. De första helikoptrarna skulle ha levererats till 2008 men det dröjde ända till 2011 innan de första kom på plats och till 2017 innan den sista anlände.
Svenska speciallösningar i helikoptrarna, bland annat ett eget ledningssystem och ståhöjd i kabinen för att få ordentligt med plats vid sjukvårdsinsatser, komplicerade tillverkningen och har bidragit till förseningarna.
På grund av de kraftiga förseningarna tvingades Sverige också att skaffa andra helikoptrar. 2011 köptes 15 Blackhawk-helikoptrar som bland annat den svenska insatsstyrkan, som fanns i Afghanistan, behövde.
Ett annat problem med helikopter 14 är de höga driftskostnaderna. En flygtimme kostar minst 242 000 kronor, enligt en rapport från konsultföretaget McKinsey, som gjorts på uppdrag av FMV och Försvarsmakten. Det kan jämföras med Black Hawk som kostar cirka 40 000 kronor per flygtimme.
Det har bidragit till att NH90 inte används som det var tänkt.
Allan Widman reflekterar över det Christopher Jarnvall, reservofficer och numera kommunalråd i Norrköping, gjorde – att sälja hemlig information till ett av de konkurrerande företagen.
– Det var ju helt förkastligt, naturligtvis. Och helt emot de regler som gäller vid offentlig upphandling. Om man bryter lojalitet mot Försvarsmakten och svenska försvaret så är det djupt illa. Det får inte förekomma förstås, säger Allan Widman.