I december 2020 fattade dåvarande kommunfullmäktige beslut om att den nya stationsbyggnaden ska ligga i upphöjt läge. Men nu börjar den nuvarande kommunledningen att tveka, främst på grund av kostnadsläget.
Att de beräknade kostnaderna för Ostlänkens passage genom Norrköping drar iväg – från 2,7 miljarder till cirka 4,2 miljarder kronor – väcker inte bara reaktioner hos Norrköpingsbor. Kommunstyrelsen föreslår nu att samhällsbyggnadskontoret ska få i uppdrag att göra en "ekonomisk genomlysning" kopplad till Ostlänken.
– Precis som det har beskrivits tidigare har kostnaderna för upphöjt läge genom Norrköping ökat av höga räntor och av inflation därför har samhällsbyggnadskontoret fått ett uppdrag att genomlysa projektet, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) om ärendet som läggs fram för kommunstyrelsen måndagen den 6 maj.
Vad innebär det här i praktiken?
– Vi vill se en ny nulägesbild av kostnader och nyttor av både upphöjt läge, som kommunen själv får betala, och det markförlagda läget som staten i större utsträckning finansierar. Vi vill se om de tidigare presenterade skillnaderna mellan upphöjt läge och det markförlagda läget fortfarande är relevanta.
Så det kan alltså bli så att nya stationen hamnar på marknivå, tvärtemot det tidigare beslutet om att den ska byggas som en järnvägsbro i upphöjt läge?
– Nu gör vi en genomlysning som inte automatiskt leder till andra beslut. Markförlagt läge kommer också att innebära kostnader för investeringar för kommunen och båda alternativen behöver genomlysas igen.
Men det finns ju ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om att den nya stationsbyggnaden ska byggas i upphöjt läge?
– Beslutet i kommunfullmäktige gäller till den dagen fullmäktige fattar ett nytt beslut. Och något sådant finns inte med i den här genomlysningen.
Ni har precis genomfört en arkitekttävling som kostade kommunen 4,5 miljoner kronor. Var inte den baserad på att stationen skulle ligga i upphöjt läge?
– Vi behöver en ny stationsbyggnad oavsett. Den nya stationsbyggnaden från arkitekttävlingen kommer att kunna vara utgångspunkt oavsett om Ostlänken ligger på mark eller i upphöjt läge.
Varför kommer det här initiativet nu?
– Vi har olika kontrollpunkter i projektet och i avtalet med staten och utifrån dem är det en bra tidpunkt att göra en analys. Även om det är flera år kvar till byggstart pågår det mycket planeringsarbete kopplat till projektet och olika vägval. Det är inte möjligt att ompröva vissa saker hur sent som helst i projektet utan vägvalet upphöjt läge kontra markförlagt måste vi genomlysa mer nu.
Har ni meddelat Trafikverket att ni nu ser över marknivåalternativet?
– Vi har en fortlöpande dialog med Trafikverket. Vi har framfört att kostnadsnivåerna har ökat mycket. Jag tror att staten har förståelse för att kommunerna resonerar på samma sätt som Trafikverket. De har fått krav från regeringen om att bygga mer kostnadseffektivt.
"Vi bygger för flera generationer framåt. Vi behöver en ny, funktionell, stationsbyggnad som ska hålla i 100 år. Det är därför vi noggrant behöver genomlysa både kostnader och nytta. Det vore oansvarigt från oss politiker att inte göra det.", säger Sophia Jarl (M).
Finns det inte risk för att Norrköpingsbor tycker ni pendlar lite för mycket i frågan om hur den nya stationen ska byggas?
– Vi bygger för flera generationer framåt. Vi behöver en ny, funktionell, stationsbyggnad som ska hålla i minst 100 år. Det är därför vi noggrant behöver genomlysa både kostnader och nytta. Det vore oansvarigt av oss politiker att inte göra det.
Men det finns inga tveksamheter till byggandet av själva Ostlänken?
– Nej, Ostlänken är en statlig infrastruktursatsning som vi inte tvekar alls på. Vi tittar nu på kommunala kostnader kopplat till projektet, men det har inget att göra med om Ostlänken kommer passera Norrköping eller inte. Det kommer den. Vi måste kunna göra ordentliga genomlysningar utan att rubrikerna blir att Ostlänken inte blir av – det vore oansvarigt av oss att agera på något annat sätt, säger Sophia Jarl.
Det råder stor politisk enighet kring kommunens del i den stora tågsatsningen. Oppositionsrådet Olle Vikmång (S) ser inga problem i att samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att genomlysa kostnaderna för alla stationsalternativ.
– Det ligger ingen dramatik i det här. Det är bara självklart att vi ska uppdatera kalkylerna. Det upphöjda läget är fortfarande det vi jobbar efter, men vi behöver ha kunskaper i de andra alternativen, säger Olle Vikmång.
Byggstart för Ostlänkens centrala passage genom Norrköping är beräknat till 2028. Om allt går enligt planerna ska den 16 mil långa, dubbelspåriga, järnvägen mellan Järna och Linköping stå klar 2035.