Carl-Magnus Arvidsson arbetar som biomedicinsk analytiker. I jobbet gör han högspecialiserade undersökningar som används för patientens behandling och vid ingrepp.
På måndagen stod det klart: 235 personer inom Region Östergötland varslas. Utöver varslet, och vid sidan av de människor som sagt upp sig eller gått i pension sker omplaceringar. På Fysiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset har en undersköterska i cirka ett och ett halvt års tid specialistutbildats för klinikens behov. Nu ska hon omplaceras till röntgen, som ligger vägg i vägg med hennes nuvarande arbetsplats.
– Anledningen till att jag gör den här intervjun är att samhället ska få veta vad som händer bakom sjukhusets stängda dörrar. För alla patienter, potentiella patienter, samhällsmedborgare och skattebetalare. Det är helt orimligt hur regionen behandlar sin personal och kompetens, säger Carl-Magnus Arvidsson som jobbar på Fysiologiska kliniken och som varit med och utbildat undersköterskan.
Undersköterskan har bland annat specialutbildats till att kunna göra arbets-EKG, vilket är en vanlig undersökningsmetod för bedömning av hjärt-kärlrelaterade symptom och sjukdomar. En person kommer till kliniken för att cykla medan den har elektroder på sig och undersköterskan kan då se hur hjärtat och kroppen reagerar på ansträngningen.
– Hon är en jätteavlastning för oss biomedicinska analytiker, så att vi kan göra de mer avancerade undersökningarna som exempelvis ett ultraljud på ett hjärta. Hon har verkligen utvecklat vår klinik och varit otroligt duktig och ambitiös. Men nu försvinner både hon och hennes kompetens.
Förra året gick Region Östergötland back med 1,7 miljarder kronor. Med varslet hoppas regionen kunna vända utvecklingen.
Undersköterskan är en av många som fick 48 timmar på sig att bestämma om hon skulle säga upp sig, eller ta emot regionens erbjudande om omplacering. Om undersköterskan tackar ja till att omplaceras anses det av regionen som att hon säger hon upp sig själv från kliniken. Det finns då till synes inget sätt som hon kan stanna kvar på kliniken hon är specialistutbildad till att vara på. Samtidigt, som Carl-Magnus har förstått det, ligger tjänsten som undersköterska kvar på Fysiologiska kliniken.
– Så vi kommer att få en ny undersköterska placerad hos oss från en helt annan avdelning som inte kan någonting om vår verksamhet. Det betyder att vi är tillbaka på ruta noll och måste då under minst ett och ett halvt års tid utbilda den undersköterskan.
Att återigen behöva utbilda en undersköterska menar han tar resurser från patienterna. Eftersom det är kliniken själv som utbildar kommer det att resultera i längre väntetider för patienterna, menar han.
– Vi måste ta tid från annat för att kunna utbilda den nya undersköterskan. Det kommer att leda till längre köer för patienter som väntar på undersökningar. Det kan i sin tur leda till att patienters behandlingar försenas. Vi prioriterar alltid de mest akuta först. Men det gör ju också att de som är lite halvakuta och inte så akuta hamnar längre och längre och längre ner på prioriteringslistan. Patienternas tillstånd kan komma att förvärras om de tvingas att vänta på sina undersökningar, säger Carl-Magnus Arvidsson.
"Vi vill skapa goda och attraktiva livsvillkor för regionens invånare. Vi vill ha en hälsa och vård i världsklass". Carl-Magnus Arvidsson tycker att det bara är tomma ord från regionens håll.
Omplaceringar sker just nu på flera avdelningar, inte bara på Fysiologiska kliniken. Carl-Magnus Arvidsson menar att risken för misstag kan öka när ny personal kommer till en ny avdelning.
– Vad är det för mening med att ta människor som är utbildade och duktiga på någonting och börja flytta runt dem i verksamheten? Det kommer att bli konsekvenser och det kommer att kosta mer i slutänden. Men den största frågan handlar inte om pengar utan om patientsäkerheten. Vad kommer att hända med den? Kommer patienten ens kunna få vård i tid?
Carl-Magnus Arvidsson är själv patient på Fysiologiska kliniken då han inom kort ska genomgå en större hjärtoperation.
– Jag är inte alls orolig, på grund av mina kollegors eller sjukvårdspersonalens kompetens. Men jag är jätteorolig över att regionen väljer att sparka eller förflytta den kompetensen.
Carl- Magnus Arvidsson ska själv genomgå en större hjärtoperation och ser därför situationen även ur patientens perspektiv.
Har du någon tanke om hur de kan ha resonerat?
– Nej, jag är ett stort frågetecken. Det finns ingen långsiktig tanke med det här överhuvudtaget. Men jag jobbar faktiskt inte heller med att sköta regionens ekonomi, det finns det andra som jobbar åtta timmar om dagen med. Och jag undrar om de som har det yrket ens kan känna sig nöjda när det ser ut som det gör i dag.
Kritiken mot undersköterskans omplacering har tagits vidare av både henne och hennes chef. Hittills har beskedet varit att undersköterskan inte kommer att få jobba kvar på kliniken.
Den berörda undersköterskan vill inte ställa upp på en intervju.