2015 tog kommunstyrelsen beslutet om att upplåta mark till ett minnesmärke för offren i folkmordet Seyfo. Seyfo är namnet på en förföljelse av kristna, bland annat assyrier/syrianer, som genomfördes mellan 1915 och 1923 i Osmanska riket (nuvarandeTurkiet). Att frågan var kontroversiell kom fram rätt snabbt. En person överklagade beslutet. En rättsprocess inleddes. I första instansen, förvaltningsdomstolen, fick kommunen också rätt. Det var tillåtet att upplåta marken sades det först. Om frågans brännheta karaktär sa nuvarande kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) så här i en intervju i NT 2015:
– Jag tror det skulle ha betydelse om vi får ett monument som beskriver varför människor flyr, men också manifesterar att vi i Norrköping gett människor en hemvist och att de som kommit hit har bidragit till att utveckla Norrköping.
Det finns också ett internationellt perspektiv på frågan om Seyfo och om det är ett folkmord. Staten Turkiet har aldrig erkänt händelserna som ett folkmord. Och att Norrköping tog det här beslutet fick staten att reagera och agera. Under 2015 kontaktade landets ambassad i Sverige Lars Stjernkvist. Det uppger han för oss.
– Jag fick ett samtal från turkiska ambassaden där man framförde sina synpunkter Jag lyssnade, men jag höll inte med. Jag förklarade att vi inte lägger oss i utrikespolitik och att monumentet skulle vara ett sätt visa respekt för människor i Norrköping som vill berätta om sin bakgrund, säger han.
Försökte ambassaden trycka på för att ni skulle ändra er?– De framförde sina åsikter och det tycker jag är helt i sin ordning. I en öppen värld kan också jag vända mig till en ambassad och ha åsikter. Det som är farligt är när påtryckningarna sker i lönndom. Det måste vi vara uppmärksamma på, säger han.
Är det inte ovanligt att en ambassad lägger sig i kommunpolitik?– Jag tycker inte att det är konstigt när det sker öppet som i det här fallet. Jag tycker snarare att påtryckningarna från Turkiska riksförbundet var mer påträngande. Det inkom flera skrivelser om vårt beslut och jag träffade också organisationen där de påpekade att det inte var ett folkmord, säger Lars Stjernkvist.
Turkiska Riksförbundet gick i konkurs i december 2016. Detta bland annat som en konsekvens av att en företrädare för föreningen fälldes för hets mot folkgrupp. Han hade vid ett tal på Sergels Torg i Stockholm kallat armenier för "hundar som ska dö". Uttalandet ledde till att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som betalade ut en halv miljon kronor i bidrag till riksförbundet, valde att granska förbundet. Granskningen visade bland annat att om mannen i en familj var medlem räknades antalet medlemmar upp 4-5 gånger utifrån ett uppskattat antal familjemedlemmar, utan att någon annan i familjen registrerades. Bristerna i medlemhanteringen gjorde att bidraget drogs in och konkursen var ett faktum. Därför går det inte att nå någon ansvarig i föreningen för en kommentar i dag.
Turkiska ambassaden och Turkiska Riksförbundets påtagliga engagemang i frågan upprör. Bland annat reagerar den syrisk ortodoxa gruppen. Isa Isa är ordförande i S:t Gabriel-församlingen i Norrköping han blir mycket upprörd över vad han betecknar som ett slags förföljelse.
– Först blev nästan alla mina släktingar mördade i Turkiet och sen flydde de till Syrien och sen fick de fly till Libanon. När vi kom till Sverige trodde vi att vi skulle få lugn. Men Turkiet fortsätter att förfölja oss. Även fast vi är i ett fritt land, säger han.
Naci Yıldız är förste sekreterare på Turkiets ambassad i Stockholm. Han förnekar att ambassaden skulle ha varit i kontakt med Lars Stjernkvist och Norrköpings kommun.
– Nej, det har vi inte. Vi tar inte kontakt med enskilda kommuner.
Så du är säker på att ni inte tagit den här kontakten?– Ja. Det skulle vi aldrig göra. Vem har sagt det?
Uppgifterna kommer ifrån politiker i Norrköping...
– Det stämmer inte. Vi tar inte sådana kontakter, säger Naci Yildiz.
Vi ringer upp Lars Stjernkvist igen. Han vidhåller att han fick ett samtal från turkiska ambassaden.
– Det är visserligen tre år sedan. Men jag talade med turkiska ambassaden. Och som jag sa tidigare. Jag sa att det här inte är utrikespolitik. Det handlar om solidaritet från vår sida. Ambassaden framförde sina synpunkter Jag lyssnade och jag sa att jag inte håller med.
Fotnot: Norrköpings kommun fick först rätt i förvaltningsdomstolen. Men senare upphävde kammarrätten beslutet. Det var fel av Norrköpings kommun att ta ställning i en folkmordsfråga sades det i beslutet. Norrköpings kommun överklagade kammarrättens dom. Nyligen tog Högsta förvaltningsdomstolen sitt beslut. Det ges inget prövningstillstånd. Kommunen hade gjort fel.