Malmö var först med att införa GVI-metoden under namnet "Sluta skjut". Metoden kommer ursprungligen från USA och användes första gången i Boston på 90-talet.
En våldsam gängkonflikt mellan två kriminella gäng pågår i Norrköping. Polisen har gett den ena grupperingen namnet Kalonätverket. Den har Hageby och Navestad som bas. De är i konflikt med ett kriminellt nätverk från Marielund och närliggande områden. Sedan förra året har polisen knutit flera grova brott till konflikten, bland annat sprängningar, skjutningar in i bostäder och mord.
En del kommuner som haft problem med våldsamma konflikter i kriminella miljöer har infört en metod som heter Gruppvåldsintervention (GVI), i folkmun ibland kallad "Sluta skjut". Metoden har prövats i exempelvis Malmö och Örebro. Mesir Taki, handläggare på Brottsförebyggande rådet (Brå), säger att effekterna av metoden har utvärderats i Malmö.
– De har konstaterat att våldet har minskat under tiden man har implementerat "Sluta skjut", säger han.
Det är dock svårt att koppla effekter till en enskild metod, menar Mesir Taki, eftersom andra faktorer även kan påverka att våldet minskar. Våldsdrivande personer kan exempelvis hamna i fängelse eller så kan organisationer i civilsamhället genom sitt agerande bidra till att våldet minskar.
– Utvärderingen menar ändå att det är värt att fortsätta testa den här strategin i Sverige och man ser att det finns någon typ av tecken på att det kan ha påverkat, säger Mesir Taki.
Men när NT ställer frågan till Helena Fridén, biträdande lokalpolisområdeschef, om polisen överväger att införa GVI i Norrköping blir svaret nej.
– Inte som det ser ut nu.
I stället använder polisen i Norrköping en annan brottsförebyggande metod.
– Det är en metod där vi tillsammans ska försöka möta problembilden med grovt våld i samhället och i Norrköping har vi flera samverkansarbeten igång, säger hon.
Hon fortsätter:
– För att de ska bli fullt så effektiva som vi önskar är det ett arbete som behöver byggas upp och hållas i för att vi ska få effekt, säger Helena Fridén.
Enligt Helena Fridén följer Norrköpingspolisen effekterna av GVI på andra håll i landet.
Samverkansgrupperna som Helena Fridén hänvisar till är avhopparverksamheten och en modell som kallas Effektiv samordning för trygghet (EST).
Avhopparverksamheten organiseras i kommunens så kallade sociala insatsgrupp. Enligt Maria Torgersen, verksamhetschef på socialtjänsten i Norrköping, arbetar gruppen delvis uppsökande, men den är inte främst inriktad på personerna som driver våldet i konflikter, utan på dem som uttryckt en vilja att hoppa av kriminaliteten.
De arbetar inte heller med att avskräcka.
– Insatsgruppen liknar inte GVI, säger Maria Torgersen och menar att kommunens arbete med EST påminner mer om metoden.
Maria Torgersen, verksamhetschef på socialkontoret i Norrköping, uppger att kommunens sociala insatsgrupp arbetar nära polisen.
EST utvecklades i Örebro och innebär kortfattat att exempelvis hemtjänstpersonal, vaktmästare eller föreningsaktiva rapporterar in sådant som skapar otrygghet i områdena där de arbetar och rör sig. Det kan till exempel handla om öppen narkotikaförsäljning eller skadegörelse.
Samverkansgruppen som tar emot rapporterna består av polis, kommun och det kommunala fastighetsbolaget. De träffas regelbundet och bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas på kort och lång sikt för att komma åt trygghetsproblemen.
Örebro kommun arbetar i nuläget med både EST och GVI. Enligt Johanna Sollerman, strategisk brottsförebyggare på Örebro kommun, kan man inte ersätta GVI med EST.
– Nej, det är två helt olika saker och anledningen att vi i Örebro använder båda, säger hon.
Johanna Sollerman (till vänster) har arbetat med införandet av GVI i Örebro kommun tillsammans med bland annat kommunpolisen Johanna Johansson.
Enligt Johanna Sollerman går GVI ut på att kartlägga komplexa grupptillhörigheter, vilket inte ryms inom ramen för EST. Informationen om vilka som GVI ska inrikta sig på kommer från polisens underrättelseavdelningar.
– Polisen är grundpelaren. I Uppsala så införde man GVI, men enligt mig föll det bland annat för att det var kommunen som initierade det. Det kan bli ett glapp när en kommun vill ha GVI. Polisen måste vara med på det, säger Johanna Sollerman.
Mesir Taki på Brå uppger att det sett olika ut runt om i landet - om det är polisen eller kommunen som tagit initiativet till att införa GVI. Han håller med Johanna Sollerman.
– Jag tror det väger tyngre när polisen går till kommunen och säger att vi måste göra det här. Att det enbart kommer från politikerhåll räcker verkligen inte, säger Mesir Taki.