Tio siffror var det ingen som bekymrade sig över
I dag är det ett begrepp som närmast har blivit allenarådande. Utan detta "finns" man inte som person. Och upprinnelsen till våra personnummer går tillbaka till folkbokföringen och våra unika svenska kyrkoböcker.
Ett nummer för liten. Norr Tull, den 4 september 1967, dagen efter högeromläggningen. Trafikkaos var bara förnamnet och av bilden framgår klart att Kungsgatan var för liten för den dåtida trafiken. ARKIVBILD: INGVAR ANEHED
Foto:
I mitt gamla liv, när jag arbetade på akutmottagningen vid gamla centrallasarettet på 1970-och 1980-talen, fick vi ofta ta emot utländska sjömän från fjärran länder, som sökte för någon åkomma. Alltid ledsagade av personal från någon av stadens skeppsmäklarfirmor.Och varje gång vi bad om sjömännens personnummer, blev det förvecklingar, minst sagt. De stod där som frågetecken och efter långa diskussioner sinsemellan kom de alltid med samma svar; alla var födda den 1 januari.Personnumret var något som var helt främmande för människor från exempelvis Orienten, Afrika och Fjärran Östern. Men av artighet gentemot den svenska sjukvården ville de givetvis komma med någon form av siffror.Så det fick bli den 1 januari. Svaren på själva året då de var födda var direkt svävande. De hade oftast ingen som helst aning.Embryot
Att vi svenskar har ett personnummer har sin historiska bakgrund i vår unika folkbokföring. Som i sin tur grundas på forna tiders kyrkobokföring, med Martin Luthers ande svävande i bakgrunden. Efter reformationen insåg ledande män inom kyrkan och även för den civila förvaltningen betydelsen av en kyrklig personregistrering i Sverige.Kyrkobokföringen kom sedan att regleras genom 1686 års kyrkolag och genom denna fastställdes för första gången riksomfattande regler för en kyrklig personbokföring. Syftet med densamma var att den så gott som uteslutande skulle tjäna prästens ämbetsgärning. I kyrkolagens 3 kap 12 § lämnas föreskrifter om anteckning av barns födelse och dop. I tolv punkter i paragrafen ges en klar bild av vad som vid denna tid räknades som tillhörande kyrkobokföringen och vad kyrkolagen stadgade.En av punkterna där kan sägas vara det direkta embryot till dagens personnummer: "Alle Barns, så ächtas, som oächtas, med dheras Föräldrars och Faddrars Namn, födelse- och döpelse Dag, så och Orten ther the födde äro".Som identitetsbeteckning infördes personnumret 1947, men hade då ingen kontrollsiffra utan bestod endast av totalt nio siffror. När hanteringen av personnummer lades över på datorer, infördes den tionde siffran, kontrollsiffran, och personnumret fick sitt nuvarande utseende år 1967. Åldersgränsen
Men personnumret var inget som vi på Ljura ens diskuterade under tonåren. Då handlade det bara om ålder och åldersgräns och absolut inte om några sista fyra siffror. Först gällde det att se lite äldre ut och komma in på biografer som Röda Kvarn, Royal, Odeon och Saga och avnjuta barnförbjudna filmer.Lite senare gällde det att försöka komma in på de musikställen som fanns ute på stan, där gränsen på en del låg vid 18 år.Vi Ljurakillar hade efterhand upptäckt att det faktiskt fanns en värld utanför vårt eget Ljura. Att det fanns dragplåster som Smyg In på Södra Grytsgatan och Rialto på S:t Persgatan, där det räckte att vara 15 år. Eller att det poppades ute vid stans alla ungdomsgårdar. Ungdomsgården på Ljura hade då lagts ned, så vårt "eget" ställe blev i stället den som fanns i Hageby Centrum.Men inte var det någon som ens nämnde ordet personnummer, eller vad det innebar.Nej, det blev först en brutal verklighet när vi gick ut i vuxenlivet.
Källa: Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler, Skatteverket.
Så jobbar vi med nyheter