Teresia får hittelön - fann skatt från 400-talet

Ett ögonblick senare och guldringen kanske hade försvunnit i ytterligare tusen år. Nu får Teresia Svensson i Norrköping sin belöning för den minst 1 500 år gamla guldring hon fann i en bäck.

Teresia Svensson hittade en cirka 1500 år gammal guldring i en skogsbäck i Kvarseboskogen. Nu har Riksantikvarieämbetet beslutat att hon får 7000 kronor.Foto: Christer dandels

Teresia Svensson hittade en cirka 1500 år gammal guldring i en skogsbäck i Kvarseboskogen. Nu har Riksantikvarieämbetet beslutat att hon får 7000 kronor.Foto: Christer dandels

Foto: Christer Dandels

Norrköping2008-05-12 18:25
I slutet av 1900-talet var Teresia Svensson och en kompis ute i Kvarseboskogarna och letade skatter. Ett vanligt nöje för de då 12-åriga flickorna som då bodde i Kvarsebo. Plötsligt ser Teresia hur det glimmar till i en liten bäck de passerar. - Bäcken är inte mer än ett kliv bred och cirka 20 centimeter djup, berättar Teresia. Jag har lekt där många gånger.Glittrade till
Men då - på våren - var det extra fart på smältvattnet. När Teresia går ner till bäcken och ur vattnet plockar upp det hon för ett ögonblick såg glittra till, upptäcker hon att föremålet ser ut som en ring. Den såg ut som en skruvad mässingstråd. Hon funderade inte på vad den var gjord av eller om den var gammal. - Men den passade perfekt som ring, minns Teresia. Väl hemma gjorde hon den ren och så hamnade den i hennes smyckesskrin.- Den passade perfekt på ett tjejfinger och jag hade den några gånger. Ibland i en kedja om halsen, men oftast låg den i skrinet.Via en lärare som arbetat med arkeologi och en guldsmed kom så ringen till stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz. Hon bedömde att det var en så kallad vriden guldten från omkring 400-talet e. Kr. Sedan kopplades länsmuseet in och området där ringen hittats i Kvarsebo undersöktes noga med metalldetektor. Några ytterligare fynd gjordes inte.Guldtenen, som väger 12 gram, hamnade så hos Riksantikvarieämbetet som i samråd med Statens historiska museer nu beslutat att Teresia ska få 6 150 kronor för guldvärdet och 850 kronor i hittelön.- Jag trodde nog att ringen skulle vara värd mer, säger Teresia. Den är ändå mer än 1 500 år gammal och tänk om den kunde berätta sin historia.Troligen en ring
Marie Ohlsén är avdelningschef för arkeologerna vid Östergötlands läns museum:- Man har bedömt att tenen eller ringen är från någon gång under folkvandringstiden mellan 350- och 550-talet. Personligen tror jag att den använts som ring, men tenen kan också ha varit en handelsprodukt. Guld smältes om och man klippte en bit av tenen och betalade med.Just i området där ringen hittades finns inga kända boplatser eller gravar även om Kvarseboområdet i sin helhet är rikt på stenåldersboplatser. Hela Norden såg annorlunda ut. Stora områden var vattentäckta och Kvarsebo låg högt och blev en naturlig boplats.För ett ögonblick
- Personligen tycker jag att Teresias historia är fantastisk. Hon befann sig på rätt plats i precis rätt ögonblick. Troligen har vårforsen spolat fram ringen och ett ögonblick senare kunde den ha varit borta igen.- När värde och hittelön avgörs bedöms dels guldvärdet, dels hur sällsynt föremålet är. Den här ringen eller tenen är inte så sällsynt, men den bedöms vara sällsynt i det område den hittats.I slutet av maj hoppas Teresia få sin belöning.
Fakta Folkvandringstiden
Folkvandringstiden, i nordisk arkeologisk forskning beteckning för tiden 400-550 e.Kr. Inom delar av Norden skedde stora förändringar i bebyggelsen: ödegårdar uppkom, och nya former av gravfält med stensättningar av olika slag liksom bygdeborgar anlades. Som förklaring har anförts krisartade förhållanden i Norden, då man gömt sina dyrbarheter i jorden och övergivit sina gårdar. De praktfulla guldfynden (halskragar, halsringar, brakteater, mynt, guldbleck, ringguld med mera), rika gravar med monumentala högar eller stensättningar, stenar med bilder eller runinskrift samt ett konsthantverk med rik ornamentik på smycken och vapen, allt detta visar dock att folkvandringstidens samhälle hade stora resurser.Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om