Jag kommer ihåg när jag fick reda på att den där nya klädaffären skulle öppna i stan. Butiken som både jag och mina vänner, efter första gången vi besökt den, klassade den som en favoritaffär. Både billiga och moderiktiga kläder finns det inte alltid så gott om för oss halvfattiga studenter. Enda knixet var att butiken var belägen i Stockholm. Det fanns varken tid eller pengar att åka upp till huvudstaden varje gång vi ville shoppa billigt, snyggt och framförallt; något som ingen annan hade. Så klart, vi åkte ju inte ända upp till Stockholm bara för att gå i en butik, men affären var oftast det stora målet under dagen. Så kom också den dag då de slog upp portarna i Peking. Jag var förväntansfull, men det var också något som gnagde inom mig. Jag kom att tänka på min vän som veckorna innan gått och varit beklämd över öppningen. "Nu blir det ju inget roligt att handla där längre. Alla kommer ju att handla där." Jag viftade bort hennes, enligt min mening, negativa tankar. Inte kunde man väl gå och vara ängslig över det?Det maximum jag trodde väntade mig då jag skymtade butikens skyltfönster, uteblev. Troligtvis berodde det på att det var fullt med folk både inne i och utanför butiken och svårt att se någonting alls, men det var illavarslande nog för att jag skulle höra min kompis ord ringande i öronen, "Inte roligt längre, alla kommer att ha..."Butiken var grym, personalen var grym, men det var ändå något som gjorde mig lite rädd. Jag hade precis tittat på ett par byxor. Sekunden senare stod en annan tjej och tittade på exakt samma byxor, blickade menade mot sin kompis och sa att hon skulle köpa dem. Jag kände mig typ golvad. Jag hade fortfarande färska minnen från våra Stockholmsresor. Hur vi kom hem och stolt visade upp våra kläder medans våra kompisar som inte varit med stod med halvöppna munnar och undrade vad det var för ställe.Jag förstod med ens att min kompis hade haft rätt. Det skulle inte bli lika märkvärdigt att handla där längre. Jag skulle inte längre malligt kunna hänvisa till: "En skitgrym affär i Stockholm", när någon frågade var jag hade köpt tröjan.Förstå mig rätt. Jag uppskattar definitivt när nya fräscha butiker kommer till stan, men någonstans på vägen försvinner tjusningen. Att kunna stoltsera med grymma kläder ingen annan har, tyvärr ...
