Här är den gällande detaljplanen över Marviken, från 1972.
Den detaljplan som nu stoppar Swedish Biofuels planer på att bygga sin fabrik vid Marviken är från 1972. Den är skriven på skrivmaskin och antagen av Vikbolandets kommun. Landområdet omfattar cirka 50 hektar, motsvarande 500 000 kvadratmeter, medan vattenområdet utgör ungefär 85 hektar.
Håkan Elm, avdelningschef för plan och bygglov vid Norrköpings kommun, förklarar problematiken kring byggandet av en fabrik som ska tillverka hållbart flygbränsle just på den här marken.
– Det handlar i grunden om att detaljplanen tillåter att marken används för kraftvärmeverk. På den del av området som bolaget var intresserat av begränsas användningen ytterligare till "oljelagringsändamål".
Är det just för att de vill tillverka flygbränsle som det uppstår problem?
– Nej, bedömningen av detaljplanens tillåtna användning är inte kopplad till vad som tillverkas.
Hur ser kommunen på infrastrukturen vid eventuella etableringar på marken?
– Med tanke på den bild vi fått av framtiden för utvecklingen av området vid Marviken som helhet gör vi bedömningen att infrastrukturen kommer att behöva utvecklas. Det gäller till exempel möjligheterna att på ett säkert och effektivt sätt ordna trafik och möjligheterna att försörja området med VA. Reningsverket för anläggningen är enligt de uppgifter vi har dimensionerat för motsvarande två hushåll.
Den nuvarande detaljplanen för Marviken är mycket begränsad. Det konstaterar Håkan Elm, avdelningschef på samhällsbyggnadskontoret. "Så sannolikheten är låg att det går att bevilja bygglov med den information vi har i dag", säger han om etableringsplanerna.
Hur långt tid skulle det ta att göra en ny detaljplan?
– Det är alltid svårt att generellt svara på frågor om tid för detaljplanearbeten. Men området är stort, ligger i känslig miljö och kommer innebära flera stora avvägningar i intressekonflikter. Det gör att det med stor sannolikhet blir ett omfattande arbete och tar minst två år och kan sannolikt ta mer tid i anspråk.
Går det inte att prioritera med tanke på att det kan röra sig om många arbetstillfällen?
– I vilken omfattning som detaljplanen bidrar till nya arbetstillfällen är ett av de kriterier som prioriteras.
Enligt fastighetsägaren Niclas Adler finns det byggherredrivna detaljplaneprocesser. Skulle det kunna vara en lösning?
– Vi har erfarenhet av det. Generellt sett brukar det vara en framgångsrik metod vid väl avgränsade projekt där till exempel effekterna på omgivande infrastruktur och kommunalt ansvar är begränsade.
Håkan Elm vill inte spekulera i möjligheterna att exempelvis mark i Klinga kan användas till de etableringsplaner som finns vid Marviken.
Enligt Håkan Elm har samhällsbyggnadskontoret ännu inte fått i uppdrag att undersöka möjligheterna för att bygga kärnkraftsreaktorer och en kärnbränsleanläggning vid Marviken.
Hur stor är sannolikheten att den nuvarande detaljplanen tillåter de här två verksamheterna?
– Nuvarande detaljplan är mycket begränsad i vad som tillåts inom området, så sannolikheten är låg att det går att bevilja bygglov med den information vi har i dag.
Enligt din uppfattning – finns det några andra platser i Norrköpings kommun vars detaljplaner tillåter/kan komma att tillåta den här typen av verksamheter? Exempelvis Klinga, Händelö eller flygplatsen?
– Det är mycket tveksamt. Vi behöver pröva varje plats och detaljplan i samband med en förfrågan. Jag ansvarar för en myndighet i första hand. Jag kan inte spekulativt kommentera dessa områden utan behöver göra en klar analys utifrån respektive förfrågan.
När blev ni inkopplade i Biofuels planer för Marviken?
– Jag deltog vid ett möte precis i slutet av november och fick då information om bolagets tänkta etablering och önskemål, säger Håkan Elm.