Susanna Nybom har sex barn i olika åldrar, men har aldrig varit med om något liknande på andra förskolor.
En av hennes söner har glömts bort av personalen tre gånger under ett och ett halvt års tid. I veckan hände det igen, då hennes yngste son satt själv kvar på avdelningen i en halvtimme medan de andra åt lunch.
– Det hade kommit ett barn precis innan lunchen, och då hade de räknat in det barnet istället för min son. Men det är ju inte min sons fel att han blivit bortglömd, det är personalen som brustit i sin inräkning av barnen. Det kan ju ske att barn gömmer sig eller inte uppfattar att de ska gå vidare, säger Susanna Nybom.
Förklaringarna från förskolan, enligt Susanna Nybom, har varit många; att det bråkats mellan andra barn, att barnet gömt sig eller att personalen antagit att alla barn var med. Susanna Nybom har fått information om att förskolan vid varje tillfälle skrivit tillbud.
– Första gången det hände blev jag jätteledsen och besviken, men kände ändå att det inte skulle kunna hända igen. Men så hände det en gång till, och dessutom utomhus, och då kände jag bara "men herregud vad är det som händer?".
Det var i april förra året som sonen glömdes utomhus, helt utan tillsyn. Han hittades gråtandes i ett lekhus på gården av personal från en annan avdelning. Att deras barn gång på gång har lämnats själv har väckte en stor oro hos föräldrarna.
– Personalen sa att han bara lämnats ensam i fem minuter, men det kan jag inte veta om det är sant. Oavsett känns det förfärligt, och man ska inte behöva sitta på jobbet och känna att man är orolig för att någonting ska hända sitt barn. Vad som helst hade kunnat hända, han kunde ha suttit fast, rymt eller så kunde någon utanför gården ha sett att han var ensam och agerat därefter.
"Tredje gången det hände bröt jag ihop helt", säger Susanna Nybom.
Nyligen glömdes även deras yngsta son, tre och ett halvt år gammal, bort. Då var det åtta barn på avdelningen och två i personalen.
– Det verkar vara att personalen slarvar, vissa gånger kanske det handlar om för stor barngrupp på för få personal. Men efter att vår andra son också glömdes bort kände både jag och min sambo att vi vill inte ens lämna våra barn, det är det finaste man har som man lämnar där. Man har ingen tillit kvar över huvud taget, för vad säger att det inte kommer att ske en femte gång?.
Hon undrar också hur stort mörkertalet är.
– Varför händer det bara mina barn? Det känns konstigt att det händer en familj fyra gånger, då undrar jag hur stort mörkertalet är bland barn som glöms bort.
Först när hon kommit för att hämta har personalen berättat om vad som hänt.
– Personalen skäms ju så klart, och när de glömde honom utomhus blev de väldigt ledsna och bad verkligen om ursäkt. Men det har också sagt saker som att "jag är bara människa" och det kan jag inte acceptera, för om det hade hänt någonting och jag inte fått med min son hem hade jag inte kunnat förlåta det.
Susanna Nybom och hennes sambo funderar på att söka en ny förskola till barnen.
"Man ska inte behöva sitta på jobbet och känna att man är orolig för att någonting ska hända sitt barn", säger Susanna Nybom.
Cecilia Ståhl, rektor på förskolan Växthuset, ser allvarligt på det som hänt, och att de åtgärder som tillsätts tidigare inte gett effekt.
– Jag förstår att vårdnadshavaren är jättebesviken, för det här får inte hända och det är djupt beklagligt att det har hänt flera gånger. Pedagoger har brustit i sitt tillsynsansvar och vi har behövt tydliggöra ansvaret för varje individ ännu mer. Att räkna in barn ska sitta i ryggmärgen på alla pedagoger, det är verkligen inget nytt.
Är du besviken?
– Ja, jag är besviken och det har jag varit väldigt tydlig med. Det här får helt enkelt inte hända igen.
"Att räkna in barn ska sitta i ryggmärgen för alla pedagoger, det är verkligen inget nytt", säger rektor Cecilia Ståhl.
Det har satts upp fysiska lappar på varje dörr med alla rutiner i punktform. Alla pedagoger har också fått i uppgift att själv reflektera över hur man brukar räkna in barnen och om det finns något man behöver förbättra. Under tiden som Cecilia Ståhl varit rektor, sedan juni 2020, har hon gjort tre tillbud gällande bortglömda barn.
– Att inte ha koll på vilka barn man har i gruppen är bland de allvarligaste tillbuden. Man får inte missa att räkna barnen, det ska göras vid varje övergång och man kan inte räkna med att en kollega redan har räknat barnen. Alla pedagoger har sitt eget medarbetaransvar.
Efter varje tillbud har hon diskuterat det som hänt och sett över olika åtgärder tillsammans med arbetslaget. Sedan har det tagits upp på flera arbetsplatsträffar där man pratar med all personal om hur man säkerställer att det inte händer igen att barn glöms bort.
– Det är inte samma pedagog som brustit flera gånger, men om man skulle se att det här upprepas av samma person flera gånger kan det hanteras som misskötsamhet. Om det här återigen upprepas skulle det kunna hanteras så, säger Cecilia Ståhl.