Stympningar före migration kan leda till åtal i Sverige

– Det viktiga i de fallen är att se vilken anknytning familjen hade till Sverige vid brottstillfället, säger Marie Kronqvist Berg, kammaråklagare, i Norrköping och specialiserad på barnärenden.

I Sverige är könsstympning ett allvarligt brott som kan ge fängelse upp till tio år. Den svenska lagen från 1982 förbjuder alla former av könsstympning. Tidigare i veckan berättade chefen för centrala elevhälsan i Norrköping att det inte fanns någon brottsmisstanke i något av fallen som rör de 60 könsstympade flickor som upptäckts i Norrköping.

– Misstänker man att en flicka är könsstympad är det att betrakta som ett brott eftersom det är förbjudet här. Alla former av könsstympning i Sverige är olagliga. En fråga vi har att utreda då är var brottet har begåtts, säger Marie Kronqvist Berg.

När det gäller de 60 fallen har inte åklagaren fått någon närmare information, vilket Marie Kronqvist Berg är lite förvånad över.

– Jag förstod att ett flertal ärenden hade uppmärksammats och har nog förväntat mig att vi skulle bli kontaktade. Vi tycker att man bör ta kontakt med socialtjänsten så att de kan titta på ärendena och sedan kontakta oss, så att vi kan titta på om det finns anledning att utreda ärendet närmare.

För 15 år sedan skärptes den svenska lagen ytterligare och sedan dess gäller förbudet även om en flicka utsätts för könsstympning i utlandet. Men det handlar inte bara om flickor som förs till hemländer på sommarlovet, enligt Marie Kronqvist Berg.

– Att bara utreda de fall där könsstympning skett i Sverige är att göra en göra en alltför snäv prövning och går inte i linje med de förändringar som gjorts i lagen där man utvidgat domsrätten.

Lagändringen gör det även möjligt att väcka åtal i fall där flickor könsstympats innan de kommit till Sverige. Det viktiga i de fallen är att se vilken anknytning familjen hade till Sverige när könsstympningen utfördes.

– Det kan vara så att man planerar att flytta till Sverige och känner till att Sverige har den här lagstiftningen, man kanske har släktingar här som informerat om lagen, har sökt tillstånd och genomför könsstympningen strax innan man kommer till Sverige, säger Marie Kronqvist Berg.

Åtalstillstånd kan även ges i fall där anknytningen till Sverige var svag när könsstympningen utfördes. Sådana fall beskrivs i regeringens proposition (98/99:70) som föranledde lagändringen. Det kan gälla en familj som innan den kom till Sverige vistats lång tid i annat land där könsstympning inte accepteras ”och föräldrarna därför borde ha varit införstådda med gärningens förkastlighet”.

Marie Kronqvist Berg tycker att det kan finnas anledning att utreda även den typen av fall. Inte minst för att lagen är vidsträckt och även förbjuder försök, förberedelse och stämpling till brott.

– Tanken med lagen är just att hindra att flickor med anknytning till Sverige får ingreppen gjorda utomlands. Det är därför det nu finns möjlighet att döma en person i Sverige även om brottet begåtts utomlands, om anknytning till Sverige fanns vid gärningen.

Vem ska avgöra om brottsmisstanke finns?

– Det är ju sådant som vi på åklagarkammaren ska titta på och sådant vi kan diskutera i ett samråd med socialtjänsten. I första ledet tycker jag myndigheterna ska vara öppna och titta på de olika fall som upptäcks, man får inte stänga dörren för snabbt.

Läs alla artiklar i granskningen #destympadebarnen här.