Nu presenteras resultatet av webbundersökningen Om mig, där ungdomar som går i årskurs åtta i grundskolan och årskurs två på gymnasiet i Norrköping svarat på frågor om hälsa och livsstil.
Bara 54 procent av tjejerna i gymnasiet uppger att deras hälsa är bra. En tydlig skillnad finns mellan könen, motsvarande siffra för killarna ligger på 63.
– Det har sett ut så här i några år, tyvärr. Trenden syns även nationellt, säger Petra Isaksson, preventionssamordnare i Norrköpings kommun.
29 procent av gymnasietjejerna känner ångest nästan varje dag och för tjejer på högstadiet är siffran 27 procent, vilket kan jämföras med sju procent av killarna på högstadiet och 13 procent av killarna på gymnasiet. Tjejerna uppger i högre utsträckning att de till exempel har ont i huvudet, ont i magen och är stressade.
Tjejerna har även sämre självförtroende. Fler tjejer än killar känner att de inte duger som de är och färre litar på sin egen förmåga.
I fritextsvaren framgår att många upplever stress som både är relaterad till skoluppgifter och till livet utanför skolan, framför allt sociala medier.
– Sociala medier gör att många sover dåligt på nätterna och alltid är uppkopplade. Det kan ta så mycket kraft att de blir trötta i skolan. Många upplever att de ska leva upp till en normbild som blir svår att hantera, säger Petra Isaksson.
– Många är också rädda att bli filmade när de gör bort sig. Det leder till oro, att man sover dåligt och kanske inte kommer till skolan alls.
Om enkäten sedan flera års tid visar att flickor mår så dåligt, vad gör man för att komma till rätta med problemet?
– Enkäten är en guldgruva för utvecklingsarbete i skolorna där man kan arbeta vidare med frågorna på olika sätt. Men hur skolorna arbetar med den ser naturligtvis olika ut, säger Petra Isaksson.
Den grupp som tillhör annan könstillhörighet har fall bort i sammanställningen, eftersom antalet är så litet att underlaget blir statistiskt osäkert.
– De är inte bortglömda, men det blir för utpekande när de är få, förtydligar Petra Isaksson.
– Men i våra filer ser man att den gruppen mår sämre på många sätt, vilket även gäller nationellt. I gruppen används också alkohol, tobak och narkotika i högre utsträckning. Det är något jag vet att man diskuterar på skolor. Men för många är frågan relativt ny att hantera.
Petra Isaksson förklarar att ett syfte med enkäten är att den ska användas i skolorna, inte bara i det kommunala kvalitetsarbetet.
– Tjänstepersoner i rådhuset möter inte elever, men det gör lärare, kuratorer och elevstödspersonal. Sedan är det en sak att ta hand om dem som mår dåligt, men enkäten ger även möjlighet att arbeta med frågorna i förebyggande syfte.
– En av frågorna handlar till exempel om att man har en bra vän, och det är något alla inte har. Man kan låta eleverna diskutera varför det ser ut så? Att ta upp en fråga på en mentorsträff är en enkel sak. Kanske så enkel att man inte kommer på den, för att man tror att man måste jobba med enkätens alla frågor.
Fungerar du som bollplank för skolorna i arbetet med de här frågorna?
– Ja, och jag bara önskar att jag vore mer efterfrågad. Det kan vara bra att bolla tankar med någon utanför verksamheten. Jag skickar ut tips på hur man kan jobba med enkäten.
Över 10 000 skolungdomar i Norrköpings kommun har svarat på webbenkäten Om mig sedan den genomfördes första gången 2014.
