Fribeloppet tillbaka – ger studenter problem

Studenterna vid universitetet är tillbaka i stadsbilden. Tillbaka är också fribeloppet, begränsningen för hur mycket de får tjäna utan att studiemedlen påverkas. "Jag kommer inte kunna jobba extra i höst", säger Kajsa Eklöf.

Wilma Karlsson, Julia Gavelin, Kajsa Eklöf och Agnes Karlsson är nya studenter på universitetet i Norrköping och tycker att fribeloppet är en märklig konstruktion. "Det vore bra för alla om studenter kunde jobba mer under studietiden", tycker de.

Wilma Karlsson, Julia Gavelin, Kajsa Eklöf och Agnes Karlsson är nya studenter på universitetet i Norrköping och tycker att fribeloppet är en märklig konstruktion. "Det vore bra för alla om studenter kunde jobba mer under studietiden", tycker de.

Foto: Micke Pihlblad

Norrköping2022-08-26 05:00

Under pandemin slopades fribeloppet för studenter.  Det är den inkomstgräns som finns för den som studerar på heltid utan att få reducerade studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Från 1 juli 2022 gäller de tidigare reglerna vilket innebär att den som studerar på heltid kan ha en genomsnittlig månadsinkomst på 15 593 kronor utan att få reducerade studiemedel.

– Något att tänka på är att om man sommarjobbar och får en lön för juni utbetalad under juli, så räknas den in för kalenderhalvåret juli-december, säger Annika Fahlander, avdelningschef för Utbetalningsavdelningen på CSN.

undefined
"CSN har verkligen inte rört sig i den takten som exempelvis inflationen gjort", säger Simon Ågren, kårordförande för StuFF på Linköpings universitet och menar att fribeloppet borde skrotas eller att taket för vad man får tjäna höjs.

Från studenthåll är man kritiska till att inkomstbegränsningen är tillbaka. Studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofiskt fakultet, StuFF, företräder cirka 20 000 studenter vid universitetet i Linköping och Norrköping.

– Det är dumt i väldigt många fall. Många av våra studenter arbetar som vikarier, bland annat inom de utbildningar de går. Det är väldigt bra och de får yrkeserfarenhet samtidigt som de pluggar, säger Simon Ågren, kårordförande för StuFF.

– Många utbildningar som har praktiska inslag, som till exempel lärare, förlorar väldigt mycket i längden och samhället förlorar på att det blir färre ekonomisk aktörer och sämre förberedda studenter som går ut i arbetslivet, säger han.

Grundproblemet är, menar Simon Ågren, att det är en alldeles för lågt finansierad statlig utbildning i Sverige och att CSN inte följt kostnadsutvecklingen i samhället.

– CSN har verkligen inte rört sig i den takten som exempelvis inflationen gjort. Resultatet är att det varit väldigt bra under pandemin att studenterna kunnat arbeta så att de har en duglig levnadsnivå. Det blir inte fallet nu.

Från StuFF:s sida förespråkar man att fribeloppet slopas eller att taket höjs rejält.

– Det ska naturligtvis inte vara så att man bara ska kunna jobba under sommaren. Deltid borde kunna vara ett alternativ på de utbildningar som inte är finansierade så mycket att de kan ha en utbildning som är åtta timmar om dagen, säger Simon Ågren.

undefined
Nya studenter på utbildningen Grafisk design och kommunikation på Campus Norrköping. Wilma Karlsson, Julia Gavelin, Kajsa Eklöf och Agnes Karlsson är osäkra på om de kan ta något extrajobb under studietiden.

På Campus Norrköping har Wilma Karlsson, Kajsa Eklöf, Agnes Karlsson och Julia Gavelin precis börjat utbildningen Grafisk Design och Kommunikation. Informationen om fribeloppet har inte varit jättetydlig, menar de även om de känner till att begränsningen är tillbaka.

– Jag har tänkt en del på det. Det vore ju bättre för alla om man fick jobba när man pluggade. Då skulle vi ju bidra till samhället samtidigt. Nu kostar man bara samhället pengar som student, säger Wilma Karlsson.

Kajsa Eklöf tror det blir svårt att jobba extra under hösten.

– Jag har jobbat hela sommaren och kan nog inte jobba nåt i höst.

– Juni, juli, augusti borde åtminstone räknas bort. De flesta sommarjobbar ju då. Det borde inte påverka resten av året, säger Agnes Karlsson.

– Man blir inte särskilt attraktiv för en arbetsgivare heller om man bara kan jobba lite grand. Det blir svårt att hitta ett extrajobb då, säger Julia Gavelin.

Från CSN tycker man att informationen om att fribeloppet nu är tillbaka har varit tydlig.

– Att fribeloppet, som egentligen är det normala, återinförs igen har vi informerat om vid några tillfällen under våren. Vi har också information om detta på vår webbplats förstasida, säger Annika Fahlander.

Fribeloppet

Fribeloppet räknas per kalenderhalvår. För heltidsstudier under 20 veckor är fribeloppet 93 561 kronor (motsvarar en genomsnittlig månadsinkomst på 15 953 kronor). För studier på 75 procent är fribeloppet 116 953 kronor och på för 50 procent 140 953 kronor.

Fribeloppet togs tillfälligt bort under pandemin för tiden 1 januari 2022 till och med den 30 juni 2022.

12 000-14 000 studenter per år får återkrav på studiemedel för att de tjänat mer än fribeloppsgränsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!