Baserat på den medborgardialog polisen haft med Norrköpingsbor står det klart och tydligt att det man oroar sig mest är förekomsten av narkotika.
Ordmolnet baserat på dialogen mellan polisen och Norrköpingsborna talar sitt tydliga språk. Två ord sticker ut; narkotika och ungdomar.
– När vi är ute och pratar med medborgarna så anser de allra flesta att brottslighet och otrygghet är kopplat till den stora förekomsten av narkotika, säger kommunpolisen Annika Granath.
Vad är det ni i polisen möter på Norrköpings gator när det handlar om narkotika?
– Vi ser det i alla miljöer och i alla områden. Vanorna kan skilja sig lite åt, men vi ser det i alla samhällsklasser; gängkriminella, vanliga Svenssons och överklassen. Det finns alla sorter och det är lätt att få tag i det. Antingen via kontakter eller i sociala medier.
– Vi ser också att narkotikan är inkörsporten till kriminalitet. Narkotikan är det som leder till de blodiga konflikter vi har. I hela landet handlar konflikterna om vem som ska ha mest andel av marknaden. På lokal nivå kan en gruppering bestämt att bara de får sälja i ett visst område – om någon annan vill in där, blir det konfrontation, förklarar Annika Granath.
Vad är det för trender just nu?
– Det hör ihop med hur tillgången är. Det vi ser just nu är att väldigt stora partier distribueras i Norrköping, inflikar Frida Braf, lokalpolisområdeschef i Norrköping.
Problemet är klart och tydligt lokaliserat – men hur löser man problemet? Med medborgarlöftet som grund lovar polisen och Norrköpings kommun att genomföra åtgärder som syftar till att motverka tillgången och användandet av narkotika.
Vad gör ni för att stoppa förekomsten av narkotika?
– Det bästa sättet att täppa till inflödet är genom samarbete. Här spelar exempelvis tullen och Kustbevakningen viktiga roller, säger Annika Granath.
Anna Selander, Frida Braf, Annika Granath och Sophia Jarl samlades i Norrköpings brottsförebyggande råd den 6 september. De kom överens om att förlänga medborgarlöftet till och med år 2026.
Att göra platser mindre tillgängliga och attraktiva för narkotikahandel är också en del av arbetet.
– Vi har inlett ett samarbete med krogar. Vi pratar med krögare och hotell om hur vi tillsammans ska avskräcka de som handlar med narkotika från de här miljöerna. Vi finns också ute på gymmen. Då handlar det främst om dopning, men vi vet att det finns kopplingar till narkotikapreparat, säger Annika Granath.
Inom kort ska även narkotikahundar sättas in på skolor i Norrköping.
– Upphandling och avtal är klara. Skolorna kan nu börja använda sig av narkotikahundar. Våra skolor ska inte vara en förvaringsplats för narkotika. Vi vet att det finns en stark koppling mellan narkotikan – både missbruk och handel – och rekrytering av ungdomar till kriminella gäng, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M).
Rent praktiskt går det till så att rektorer på gymnasieskolor, och högstadieskolor vid behov, bokar in sökinsatser. Själva narkotikasöket sker dock efter skoltid.
Upphandling och avtal är klara. Nu kan rektorer på Norrköpingsskolor börja boka in narkotikasök med hundar.
– Från polisens sida ser vi narkotikasök på skolorna som ett bra komplement till de övriga insatserna. Vi behöver både jobba kortsiktigt och långsiktigt, säger Frida Braf.
Just nu utvärderas arbetet som gjorts utifrån det medborgarlöfte som gäller för tiden 2023–2024. De tre inriktningar man haft är förebyggande arbete, tidig upptäckt och förstärkt stöd. Utöver de åtgärder som redan nämnts pekar polisen och kommunen på följande insatser:
- Inom ramen för EST (effektiv samordning för trygghet) har så kallade hot spots för misstänkt narkotika identifierats. Därefter har vissa åtgärder gjorts i den fysiska miljön, exempelvis görs grönområden och lekplatser mindre attraktiva för knarkhandel.
- En samlokalisering av polis och socialkontoret har gjorts för att följa upp oro runt barn. Polis och socialkontoret har även genomfört gemensamma anmälningsmöten.
- Personal på bland annat skolor och fritidsgårdar har fått mer kunskap kring att upptäcka normbrytande beteende.
- Sedan i somras har enheten för social brottsprevention förstärkts. Den särskilda enheten arbetar bland annat med att förebygga och minska narkotikarelaterad problematik.
– När vi nu ska ta fram ett nytt medborgarlöfte är vi ense om att det finns mer att göra just kring narkotikan, då den väldigt ofta är inkörsporten till gängkriminalitet. Vi och polisen är överens om att vi ska fortsätta fokusera på narkotikan, säger Sophia Jarl.
Hur ska ni konkret fokusera på narkotikan?
– Utöver narkotikahundarna ska vi utveckla Krogar mot knark, vi ska utveckla en gemensam struktur för uppsökande och genomförande av orossamtal där både polis socialkontoret deltar. Vi ska jobba mot att definiera och renodla tydligare målgrupp med olika insatspaket.
– När det gäller förstärkt stöd för barn och unga med problematik kring såväl kriminalitet som drogmissbruk utreder vi just nu möjligheten för att kunna nå barn tidigare i både ålder och problemutveckling, säger Sophia Jarl.
Medborgarlöftet handlar alltså om att polisen är ute och lyssnar på vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigt för att de ska känna sig trygga och säkra. Själva utvärderingen av medborgarlöftet består i att man tittar på vilka åtgärder man tänkt göra utifrån vad man lovade och vad man gjort sedan.
Men hade inte kommunen kunnat gjort de här åtgärderna utan medborgarlöftet?
– Nej, det hade vi inte kunnat eftersom vi samarbetar med polisen, kommunen gör inga egna medborgarlöften. Sedan hade vi givetvis haft insatser ändå, men de plottade är ju i mångt och mycket med polisen, säger Sophia Jarl.
Polisen och kommunen har gemensamt kommit fram till att det nuvarande löftet ska förlängas till och med 2026.