Det ser mörkt ut för Norrköpings ekonomi. Nu väntar ett stålbad med stora besparingar.
Det ekonomiska läget i Norrköping har försämrats i snabb takt och nu hotar ett betydande underskott. De styrande politikerna jobbar frenetiskt med att hitta besparingar och det kommer sannolikt bli svårt att kunna presentera en budget i balans.
– Jag kommer att bli den första kommunstyrelseordförande som inte har balans första året av kommande budgetperioden. Det är helt medvetet och det beror på att det är helt orealistiskt att hämta hem hela underskottet första året, men över tid kommer vi att få effekter av de beslut vi nu tar, säger Sophia Jarl (M).
"Nu handlar det om att också reducera. Vi har för stor kostym för de intäkter vi har", säger Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande.
Prognoserna, om ingenting görs, pekar på ett underskott på 383 miljoner kronor för 2024 och sedan en kraftig ökning under kommande år med -394 miljoner (2025), -540 miljoner (2026) och -718 miljoner (2027).
– För tre veckor sedan räknade vi med ett underskott på 284 miljoner kronor på sista raden. Sedan hände det saker. En ny skatteprognos, inflationen skrevs upp. Nu går vi mot ett minus på över 380 miljoner. Tidigare såg vi en förbättring. Nu ser vi en försämring, säger Sophia Jarl.
Det interna budgetarbetet i kommunledningen pågår fram till 20 maj. 23 maj blir budgetunderlaget offentligt. 30 maj tas budgeten upp i kommunstyrelsen och 19 juni ska den klubbas i kommunfullmäktige. Sophia Jarl kan och vill inte bli alltför konkret men hon är tydlig med att den kommer att innehålla stora och tuffa besparingar på många områden.
– Det är det vi jobbar med nu. Jag har pratat väldigt mycket om effektviseringar tidigare, men nu handlar det inte bara om det längre. Nu handlar det om att också reducera. Vi har för stor kostym för de intäkter vi har.
Vad som ska bort är ett avancerat pussel att lägga och en del kommer att handla om personalminskningar även om Jarl betonar att ambitionen så långt det är möjligt är att undvika det. Här är det främst inom utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämndens ansvarsområden som personalminskningar blir svåra att helt undvika.
– Det är ingen hemlighet att vi jobbar för fullt med att förtäta skolor både inom förskolan och grundskolan. Vi tittar också på visstidsanställda. Vad behöver vi för resurser till kommande år? Det blir mest riktat till utbildningssidan som är väldigt stor i sin kostym. Det vi sagt är att vi ska försöka värna skolenheternas budget och försöka skära så mycket som det går på administration, men det finns också en gräns för en stor kommun som Norrköping. Vi måste ju ha en viss administration.
– På äldrevårdssidan handlar det om att de måste komma i balans med de 75 miljoner som de har i underskott på hemtjänst i egen regi. Det beror i sin tur på att de bara utför 70 procent av tiden hos de äldre. Jag vill ju helst att de ska utföra 100 procent av den tid som varje äldre har fått.
– Jag resonerar så här – nämnden ska få betalt för det de utför. Det är så vi gör i alla andra nämnder. Utför man 70 procent så får man betalt för 70 procent.
Hemtjänsten måste bli effektivare. "Det är ett skarpt krav på att de måste bli bättre på styrning och ledning av hemtjänsten i kommunens egen regi", säger Sophia Jarl (M).
Här blir det svårt att hämta hem hela underskottet under första året.
– De behöver lite tid på sig att ställa om det arbetet, men det är ett skarpt krav på att de måste bli bättre på styrning och ledning av hemtjänsten i kommunens egen regi, säger Sophia Jarl.
Hon påpekar att privata entreprenörer klarar att utföra mer hemtjänst till lägre kostnad än den kommunala. Där räcker det med tio procent av tiden för administrativt arbete.
På personalsidan kommer kommunen att prioritera utbildad och behörig personal i första hand.
– Vi ska ha rätt anställd personal och rätt antal personal i förhållande till budget. Är man behörig och utbildad lärare, undersköterska eller förskollärare kommer man ha ett jobb i Norrköpings kommun. Har man rätt utbildning är man fortsatt eftertraktad av Norrköpings kommun.
I ett första skede kommer den politiska majoriteten att presentera ett första paket där ett antal enheter i förskolan och grundskolan ska läggas ner och skolor förtätas.
– Sedan kommer det arbetet att fortsätta under hösten. Det är ett svårt pussel och elever kommer tvingas att byta skola, men det är också för att värna personal. Det kommer initialt att bli jättejobbigt för en del, men om man försöker tänka i ett längre perspektiv, att mitt barn i högre utsträckning kommer att få träffa behörig personal, så hoppas jag att det ska finnas en acceptans för det vi gör.
Här, vid Linköpingsvägen mitt emot Ebersteinska gymnasiet, skulle den stora grundskolan med plats för 700 elever från förskoleklass till årskurs 6 byggas. Nu pausas de planerna på obestämt framtid.
Fler privata entreprenörer till vård, skola och omsorg välkomnas av Sophia Jarl (M). "Kommunen kan inte göra allt", säger hon om den kommande budgeten.
Enligt Sophia Jarl och Borgerlig samverkan har Norrköping haft en för hög investeringtakt. Här kommer man nu dra i nödbromsen.
– Från ungefär 2014 fram till nu har vi haft extremt höga investeringsnivåer. Vi har gått från ungefär 500 miljoner kronor till två miljarder kronor per år och det är klart att det får effekter. Vi har under många år delat upp budgeten i dels investeringar och dels drift och sedan har inte förtroendevalda varit uppmärksamma på att det vi investerar i ena änden ger kapitalkostnader i den andra. Ju mer vi investerar desto mer kostnader får vi i driften.
En rad planerade investeringar kommer att helt stoppas, andra pausas och skjuts på framtiden.
– Vi kommer inte kunna bygga ut cykelnätet i den nivå vi gjort förut. Vi kommer inte att kunna hålla takten när det gäller kollektivtrafikfrämjande åtgärder. Vi kommer vara tvungna att dra ner på den takten.
Flera planerade skolbyggen kommer inte att bli av under de närmaste åren. Det gäller bland annat det stora skolbygget vid Ebersteinska på Linköpingsvägen med plats för uppåt 700 elever från förskoleklass till årskurs 6.
– Den kommer att pausas. Det handlar om en kostnad på runt 400 miljoner. I stället kommer vi att titta på alternativ runt det området.
– Sedan har vi en stor utmaning i att Bråvallagymnasiet går tolv miljoner kronor back för att de inte har tillräckligt många elever.
Samtidigt skriker byggbranschen efter yrkesutbildade och kommunen har investerat mycket pengar i Bråvallagymnasiet. Hur gör ni då?
– Man kan fundera på att samarbeta med andra friskoleaktörer om de kan ha sin verksamhet där. Vi har också ett antal skolor inne i stan. På S:t Olofsskolan har vi SFI i dag. Det kanske är möjligt att SFI förläggs till Bråvalla i en framtid och att S:t Olofsskolan kan används till en vanlig grundskola i stället. Att få rotation i organisationen är ett sätt att få kostnadsbesparingar.
En tuff budget väntar Norrköpings kommun.
"Ingen politiker vill lägga ner en skola. Det gör man inte lättvindigt", säger Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande, som kommer att presentera en tuff budget för Norrköping.
Statsbidragen till kommunerna är en viktig byggsten för alla kommunala budgetar och många kommuner har efterlyst att de ska höjas mer med tanke på det allmänna ekonomiska läget. Enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, befaras ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kronor och regeringen har fått hård kritik för att man bara sköt till sex miljarder i generella statsbidrag i höstbudgeten. Sophia Jarl är kluven i frågan.
– Statsbidraget har haft alldeles för stor betydelse under många år där Norrköping har förlitat sig på goda tider och givmilda regeringar.
– Det är klart att det hade varit hjälpsamt att få statsbidrag i ännu större utsträckning. Jag är ändå positiv till att regeringen tar ansvar för att inte driva på inflationen. Dessutom tycker jag att Norrköpings kommun och vi som är förtroendevalda behöver ta ett större ansvar för att Norrköping ska bli mer självförsörjande och klara sina egna utgifter med de intäkter vi faktiskt har.
– Det går inte att sitta och vara bitter i ett hörn för att vi inte får mer statsbidrag. Nu har vi det här att hantera i Norrköping och då gäller det att krypa upp från sitt hörn och bidra i stället för att skylla på regeringen.
Många verksamheter har pekats ut som hotade sedan ni tog över makten. Hur tänker ni kring till exempel Cnema?
– Det är en fråga som ligger på bordet. Framförallt måste Cnema sluta konkurrera med Filmstaden och visa samma filmer fast mycket billigare. Cnema har också en pedagogisk verksamhet och det är en bra verksamhet. Allt som gäller barn och ungdom ska vi värna och det gäller även den här verksamheten.
Hur blir det med filmfondens framtid?
– Där upplever jag att vi är väldigt överens om att den ska finnas kvar, men jag uppmanar också alla som är intresserade av film och besöksnäring att konkret bli delaktiga och lägga in privata pengar i filmfonden.
– Väldigt många Norrköpingsbor förväntar sig att kommunen ska göra allt och erbjuda allt. Kommunen ska först och främst klara de lagstadgade uppdragen, sedan en del saker som vi kallar kärnverksamhet, men det är också viktigt att alla medborgare förstår att allt inte kan bekostas av skatten. Vissa saker får man helt enkelt betala för själv.