Kommunens revisorer ska granska att politikerna i nämnderna och kommunstyrelsen lever upp till lagar och följer de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt.
Kommunrevisionens budget för nästa år minskas med nästan en miljon kronor, från 6,2 miljoner till 5,3 miljoner. Ungefär en lika stor neddragning är också planerad till 2026. Det klubbades när kommunfullmäktige hade sitt sista sammanträde innan sommaren 17 juni.
Kommunens revisorer ska granska att nämnderna och kommunstyrelsen lever upp till lagar och regler och följer de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Kommunrevisionen ska granska på fullmäktiges, och i förlängningen medborgarnas, uppdrag. Revisorerna är förtroendevalda och biträds av sakkunniga yrkesrevisorer.
Nu larmar kommunens revisorer om konsekvenserna och de är kritiska till det beslutsunderlag som kommunfullmäktige utgick ifrån.
– Enligt kommunallagen ska vi jobba självständigt och oberoende och vi ska välja våra arbetsformer som vi tycker är de bästa för utföra granskningen. Det ska definitivt inte kommunledningen bestämma åt revisionen. Enligt mig är man inne i "tassemarkerna" här, säger kommunrevisionens vice ordförande Jörgen Rundgren (M).
Oron gäller för 2025 men ännu mer vad som händer kommande år.
– Med det här beslutet har vi ingen handlingsfrihet. Det är fullständigt oacceptabelt. Vi kommer inte att kunna verka utifrån kommunallagen och det ser jag väldigt allvarligt på, säger Jörgen Rundgren.
Kommunrevisionens ordförande Maud Ohlén (S) är också mycket kritisk till beslutet.
– Det kommer att bli betydligt färre granskningar. Så är det definitivt.
Kommunrevisionen är ju inte särskilt publik. På vilken sätt kan allmänheten märka att ni får sämre resurser?
– Under årens lopp har vi hittat saker som inte varit korrekt och okej. Den så kallade IT-skandalen, som också blev medialt synlig, är ett sådant exempel men det finns andra smärre saker också, säger Maud Ohlén.
Det är kommunfullmäktiges presidium som lägger budgetförslaget för kommunens revisorer. Förslaget bygger på jämförelser med andra kommuner, enligt Kommun- och landstingsdatabasen Kolada där drygt 6 000 olika nyckeltal från landets kommuner finns tillgängliga. Enligt jämförelsen är Norrköpings kostnader för kommunrevisionen väsentligt högre än för många andra jämförbara kommuner. I kommungruppens större städer ligger Norrköping på plats fem av totalt 23 kommuner och när det gäller den totala nettokostnaden är det bara Uppsala och Borås som har högre nettokostnader.
I sitt budgetförslag har fullmäktiges presidium räknat fram ett medelvärde för revisionskostnaden med jämförbara kommuner invånarmässigt (Linköping, Västerås, Örebro, Jönköping och Helsingborg). Nettokostnaden för 2023 landar där på 30,09 kronor per invånare. Kostnaden för Norrköping på 44,77 kronor per invånare.
Enligt en bedömning från kommunfullmäktiges presidiums är en sänkning av budgetramen till en nivå motsvarande jämförelsekommunerna möjlig på sikt, men att den bör ske gradvis.
Enligt kritiken kan kommunrevisonens bantade budget leda till färre och sämre granskningar av hur kommunens politiker sköter sin uppdrag.
Att jämföra Kolada-siffrorna rakt av blir missvisande, anser kommunrevisorerna. Olika kostnader redovisas på olika sätt i kommunerna. Dessutom tas inte hänsyn till kostnadsökningar vid de upphandlingar av externa tjänster som görs.
– Att jämföra är okej, men man måste hela tiden diskutera jämförelserna och vad skillnaderna beror på och inte bara kapa rakt av, säger Jörgen Rundgren.
"Vi kommer att följa det här mycket noggrant under hösten", säger Anna Sotkasiira Wik (M), kommunfullmäktiges ordförande om kommunrevisionens bantade budget.
Kommunfullmäktiges ordförande Anna Sotkasiira Wik (M) hänvisar till beslutsunderlaget och vill inte kommentera kommunrevisorernas kritik.
– Jag kan inte lägga mig i hur de ska jobba, de ska vara oberoende och jag ger mig inte in i någon diskussion om vad de ska göra och inte göra. Då tappar de sitt oberoende.
– Vi kommer att följa det här mycket noggrant under hösten. Vi ser att det finns utrymme att ligga på det snitt vi har redovisat och om andra kommuners kostnader också ökar då höjs också snittet. Det är också därför vi bara lagt en ettårsbudget för att det ska finnas möjlighet till korrigeringar, säger hon.
Har det funnits önskemål från den politiska ledningen i kommunstyrelsen när det gäller budgetramarna?
– Vi är helt självständiga här. De har inte haft någon möjlighet att påverka detta. Vi har bara informerat om det färdiga förslaget, säger Anna Sotkasiira Wik.