Det var vid utgrävningar 2015 som två begravningsplatser upptäcktes. Totalt rör det sig om hundratals begravda individer som inte får röras.
Det var vid utgrävningarna 2015 som arkeologer undersökte delar av två gravplatser vid fängelseområdet i Norrköping. Utgrävningen var en del av detaljplaneprocessen då markägaren Riksbyggen ville bygga runt 250 bostäder vid det gamla fängelset.
Fynden av kvarlevor gjorde att byggplanerna pausades och följdes av en juridisk process. Det är fortfarande oklart när bygget kan vara färdigt. Klart är dock att skelettdelarna från gravplatsen blir kvar under marken – oavsett vad som händer ovan mark.
– Det handlar om hundratals begravda individer som inte får röras. Några är barn, men de andra bör vara kvinnor då de gravlades där när det var kvinnofängelse, ett så kallat spinnhus, säger Theres Furuskog, arkeolog och antikvarie vid Norrköpings stadsmuseum.
Norrköpings spinnhus, föregångaren till det senare fängelset, stod klart 1790. Begravningsplatsen har troligtvis varit i bruk fram till 1840-talet. Då de flesta av kvinnorna saknade familjer, så begravdes de intill spinnhuset. De flesta ligger begravda i träkistor utan namn, cirka en meter ner i marken.
– Jag är mer van vid att jobba med skelettdelar från forntiden. När det nu kommer så nära vår egen tid så måste vi arbeta på ett annat sätt. Det kan ju faktiskt vara någons nära släkting, säger Furuskog.
Theres Furuskog och Anne Wastesson Jonsson ser gärna att de gravlagda och platsens kulturhistoria uppmärksammas på något vis när Riksbyggens bostadsbygge står klart.
Jag personligen tycker det skulle kännas lite obehagligt att flytta in i en bostad vid en gravplats?
– Det finns andra begravningsplatser i staden som inte är synliga ovan mark så det är inte helt ovanligt. Vi vet inte vilka planer som finns för fängelset just nu. Men från vår sida ser vi gärna att de gravlagda och platsens kulturhistoria uppmärksammas på något vis, säger Anne Wastesson Jonsson, intendent vid Norrköpings stadsmuseum.
Kvinnorna på spinnhuset begravdes utan namn och mestadels i träkistor, ungefär en meter ner i marken.
Skelettdelar från totalt fem individer har grävts upp och tagits hand om. Nu har stadsmuseet beslutat att låna ut två kranier till forskningens tjänst. Det är masterstudenten Monica Berger och Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet (OFL) i Stockholm som ansökt om tillgång till skelettmaterial för ett examensarbete.
– Det här är unikt. Vi lånar ut andra föremål till exempelvis utställningar och forskning, men det här är första gången som vi på Stadsmuseet lånar ut skelettmaterial, säger Wastesson Jonsson.
Vad kan undersökningen av kranierna visa?
– Genom att borra i kraniet och få tag i material som inte är kontaminerat, samt genom tänder och skelett, går det att se vilka områden människan har levt i. Det går till och med att se om hon eller han har levt i Norrköping, tack vare att berggrunden lämnar ifrån sig isotoper som ser olika ut och som går att spåra.
– Dessutom kanske det går att se om personen var frisk eller led av någon sjukdom, som exempelvis pesten, säger Furuskog.
Skelettdelar från totalt fem individer har grävts upp och tagits hand om. Nu har stadsmuseet beslutat att låna ut två kranier till forskningens tjänst.
För ett tag sedan åkte Theres och Anne upp till OFL i Stockholm med de två kranierna.
– Det finns strikt etiska regler för hur kvarlevor ska hanteras. Det är därför vi själva är med på resan och överlämnar kranierna på plats, säger Wastesson Jonsson.
På Stadsmuseet väntar man nu med spänning på vad forskningen kommer att visa.
– När vi får forskningsresultaten kan det bli aktuellt med en ny utställning kopplat till spinnhuset, säger Anne Wastesson Jonsson.
Theres Furuskog och Anne Wastesson Jonsson vid Norrköpings stadsmuseum tycker det är bra om kvinnorna på spinnhuset uppmärksammas. Beroende på vad forskningsresultatet visar så kan det i framtiden bli en ny utställning på museet.
Hon och Theres Furuskog tycker det är bra att spinnhuset och dess kvinnor uppmärksammas inom forskningen. All information som kan fås kring kvinnornas levnadsförhållanden är välkommet.
– Det här är en viktig del av Norrköpings historia. Dessutom är det traditionellt sett mest männen som tar plats i historieskildringarna, säger Anne Wastesson Jonsson.
Frågan om gravarna har varit uppe i både Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Båda instanserna har kommit fram till att intresset av att bevara gravarna vid Kronospinnhuset väger tyngre än intresset att bygga bostäder.
Norrköpings gamla fängelse står som bekant inför en förvandling. Men den juridiska processen har pausat bygget. Från kommunens sida hoppas man att den nya detaljplanen kan antas 2024.
Domen överklagades, men Riksbyggen nekades prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Därmed har fastighetsbolaget tvingats ändra sina planer och för en dialog med länsstyrelsen och Norrköpings kommun. Gravarna ska inte röras och flyglarna blir kvar, enligt de nya planerna som det nu jobbas efter.
När det gäller planprocessen för det gamla fängelset så bekräftar Julia Stenström Karlsson, enhetschef detaljplanering, att förhoppningen är att en ny detaljplan kan antas av samhällsbyggnadsnämnden nästa år.