skåne i hjärtat av Helsingborg

Norrköping2002-07-27 04:00
- Vi har gamla frölistor från Ramlösa plantskola1700- och 1800-talen. Lyckas vi inte få tag i rätt sorter försöker vi i alla fall odla samma typ av växter.
<br><span class=MR>Herrgården ett sommarställe</span>
I Fredriksdals köksträdgård växer bland mycket annat jordmandel, ett halvgräs som har en lite rot som smakar lite som kokos, enligt vår ciceron.
- Den ska ätas rå. Men jordmandel är knappt härdig.
Haverroten liknar svartroten men är kortare. Sparrisärt, rödbetor och mangold, selleri, jordärtskockor, portlak, bönor och ärter växer här.
- Allt som odlas används, berättar Maria Nyman-Nilsson. Hit kommer helsingborgarna och handlar grönsaker och förhoppningsvis ska vi också kunna använda oss av det vi odlar i kaféet.
Just nu håller renoveringen av den gamla herrgården och flyglarna på att avslutas.
- Herrgården byggdes ursprungligen som sommarställe, berättar Maria Nyman-Nilsson.
I början av 1800-talet blev herrgården permanentbostad och då byggdes ekonomibyggnaderna. Nu håller husen på att rustas. Herrgården brukar visas på somrarna men i år får man titta in genom fönstren. På gårdsplanen kan man dricka kaffe och i stallarna bor friluftsmuseets alla djur.
- Vi försöker vara ett levande museum, säger Ylva Kristina Bengtsson. Den pedagogiska verksamheten för barn är en viktig del. Vi har mycket programverksamhet, främst i samarbete med skolorna.
I år odlar många av Helsingborgs skolbarn potatis i friluftsmuseets köksträdgård.
- För många av barnen är det första gången de odlar något.
Fredriksdal vill vara en plats för alla, och aktiviteterna är många. Den som inte är intresserad av odling kan bara strosa omkring och njuta av att gå i den lummiga miljön med sina avenbokgångar, och höga häckar som avgränsar olika avdelningar från varandra.
<br><span class=MR>Tryckerimuseum</span>
Bortanför djurstallarna ligger en typisk skånsk skogsgård från 1600-talet, Lillaryd. Den var ursprungligen en del i en tvillinggård men vid tiden för skiftesindelningen fick Lillaryd den sämsta marken och stagnerade i utvecklingen, medan den andra tvillingen fick bra jord, växte och moderniserades.
- Det är tur för oss att det gick så dåligt för Lillaryd annars hade gården knap-past funnits kvar i det här ursprungliga skicket, konstaterar Ylva Kristina Bengtsson.
I framtiden hoppas Fredriksdal kunna flytta fler gårdstyper till museet.
Är man mer stadshistoriskt intresserad kan man flanera i stadskvarterens smala gränder och kanske titta in till frisören eller urmakaren. Här ligger Grafiska museet som är Sveriges största tryckerimuseum.
- Vi skulle vilja ha in fler hantverkare till stadskvarteren, gärna med anknytning till trädgårdshantverk och bondehantverk, säger Ylva Kristina Bengtsson.
En keramiker har sin verkstad i stadskvarteren. Hon har ofta verksamhet för både barn och vuxna.
- Det svåra är att få hit folk som vill vara igång under våra öppettider.
Varje sommar sedan 1932 spelas det teater på Friluftsteatern. Eva Rydberg har tagit över teaterdirektörsskapet efter Nils Poppe som gjorde teatern känd för hela Sverige. Scen, kulisser, foajé och salong består av ett häcksystem med avenbok och lind i fransk barockstil.
<br><span class=MR>Sniglarna ett problem</span>
På Fredriksdals friluftsmuseum arbetar ett 50-tal personer varav sex i trädgården. Dessutom har museet två museibönder. Sommartid tillkommer ett tiotal säsongsarbe-tare.
- Varje morgon samlas alla och plockar sniglar under en timmes tid, berättar Maria Nyman-Nilsson.
Inte bara sniglarna är ett problem i trädgårdarna. Även kaniner och rådjur ställer till oreda. Pilstaket, grindar och stinkande blodmjöl är några sätt att försöka hindra små och stora skadedjur. Tyvärr kan blodmjölet också förstöra doftupplevelserna i rosariet.
Friluftsmuseet har öppet året runt. Den som går med i Friluftsmuseets vänförening går in gratis.
- Många kommer hit med sin picknickkorg och tillbringar hela dagar här, säger Ylva Kristina Bengtsson.
Och det kan man förstå. Fredriksdals Friluftsmuseum kan till och med få den mest inbitna östgöte att överväga att bli skåning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om