I slutet av förra året föreslog Liberalerna, med klimatminister Romina Pourmokhtari i spetsen, att sajterna Shein och Temu helt skulle förbjudas. Man ville också se ett nationellt förbud mot ämnet PFAS, som hittats i ultra fast fashion, i kläder och textilier.
– Det är så klart jättefint att folk vill skänka kläder hit, men tyvärr innebär just de kläderna bara problem för oss, säger Linn Tholén, biträdande butikschef för Ge för livet i Norrköping.
De senaste 20 åren har hushållens utgifter för inköp av kläder och textilier minskat samtidigt som mängden inköpta textilier har ökat med närmare 30 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket. Många konsumenter äger mer kläder och textilier än de använder och många plagg hänger oanvända i garderoben.
– Fast fashion har ganska många koll på. Det är ju till exempel H&M. Produktionen går rätt så snabbt, det är snabba trender och det handlar om att vi ska vilja köpa mer, säger Linn Tholén och fortsätter:
– Ultra fast fashion är ett snäpp värre.
Shein, Boohoo och Temu är några av de sajter som går under benämningen ultra fast fashion. Kläderna är ofta av usel kvalitet, tillverkade i Kina av personal med låga löner, dåliga för miljön och kan innehålla farliga kemikalier. Klädernas låga pris lockar, trots det, svenskarna att klicka hem tonvis med kläder varje år. Ständigt nya, så kallade, microtrender i sociala medier driver på utvecklingen.
Linn Tholén på secondhandbutiken Ge för livet märker av en ökning av ultra fast fashion. "De senaste två åren så har det kommit mer och mer sådana här plagg."
– De här företagen använder algoritmer för att skitsnabbt kunna fånga upp trender. Med hjälp av AI kan de göra en bild av det plagg de vill sälja och innan plagget ens är producerat kan de sälja det till konsumenten, säger Linn Tholén.
Klädernas bristande kvalitet gör, menar hon, att de ganska snart sorteras ut från kundernas garderober.
– Jag har jobbat här i sju år och har märkt en ganska stor skillnad. De senaste två åren så har det kommit mer och mer sådana här plagg. Jag känner det direkt när jag tar i ett sådant plagg, för det är väldigt, väldigt plastigt, säger Linn Tholén.
Linn Tholén tycker att fler ska handla hållbart och långsiktigt, snarare än följa kortvariga trender och köpa billiga kläder från Kina. "Hitta din stil och följ den", är hennes råd.
Hon menar att ultra fast fashion-plaggen är svårsålda och att kvaliteten är så dålig att man inte heller vill skicka iväg kläderna till behövande.
– De här plaggen är i princip gjorda för att användas en gång. Vi har testat att hänga ut dem i butiken till väldigt låga priser, men de säljs inte. De har i princip inget andrahandsvärde.
En stor andel av våra använda textilier, över 7,5 kilo per person och år, hamnar i restavfallet och skickas direkt till förbränning, enligt Naturvårdsverket. Men sedan årsskiftet får man inte längre slänga kläder i restsavfall, utan det ska slängas i särskild textilåtervinning.
När kläderna inte går att sälja eller skänka vidare blir det butikens bekymmer att ta det till textilåtervinningen, vilket kostar pengar.
– Säg att en kund kommer in med en hel kasse med Shein-kläder – det betyder att vi får betala pengar för att slänga det. I stället för att pengarna ska gå till vårt överskott som går till att bekämpa fattigdom, säger Linn Tholén.
Det har fått butiken att säga "tack, men nej tack" till ultra fast fashion – och de är inte ensamma. Både Röda korset och Erikshjälpen har gått ut med att deras secondhandbutiker kommer sluta sälja Shein. Beskedet till Ge för livets kunder har, enligt Linn Tholén, mötts av i princip bara positiva reaktioner.
Linn Tholén tror att fler secondhandbutiker kommer sluta ta emot plagg från sidor som Shein och Temu. "Man vill kunna hitta bra saker även i en secondhand-affär."
– Vi upplever att våra kunder är väldigt medvetna så det har varit övervägande positivt. Sedan är det en del som har tyckt att vi i stället borde skänka kläderna vidare, men då tror jag inte att man förstår riktigt hur dålig kvalitén är på de här plaggen, säger Linn Tholén.
– Vi har tyvärr inte möjlighet att gå kontrollera vad som lämnas in direkt i gåvoinlämningen, men vi vill att det här ska vara en signal, "tack men nej tack".
Hon tror att allt fler secondhandbutiker, både i Norrköping och resten av Sverige, kommer sluta ta emot ultra fast fashion.
– Jag hoppas också att fler inser att det inte är bra att handla där när inte ens secondhandbutiker vill ta emot det längre, säger Linn Tholén.