Sanna, 21, handlade när pojken mördades utanför butiken

Sanna Skotte, 21, var bara ett 50-tal meter bort när pojken mördades på öppen gata i Marielund i december. Hon handlade mat i närheten när 17-åringen sköts till döds. "Jag vågar inte bo kvar", säger hon.

"Jag har sagt upp min lägenhet och ska flytta. Det känns inte tryggt", säger Sanna Skotte.

"Jag har sagt upp min lägenhet och ska flytta. Det känns inte tryggt", säger Sanna Skotte.

Foto: Joakim Blomqvist

Norrköping2024-01-13 05:00

Den 20 december 2023 var som vilken dag som helst. Sanna Skotte hade jobbat och på vägen hem stannade hon till vid Coop på Värmlandsgatan i Marielund för att handla.

– Mamma skjutsade mig till affären efter jobbet för jag skulle handla lite julmat. Jag hade mina airpods i öronen, så jag hörde ingenting. 

Hon hann bara att gå runt i butiken en liten stund innan lugnet bröts.

– Helt plötsligt stormar det in fem–sex poliser i butiken.

Hon hade ingen aning om vad som hade hänt utanför butiken.

– Min första tanke var att det brann så jag lämnade korgen med mat och gick ut. Då hade de spärrat av utanför och det var massor av poliser och annat folk.

undefined
"Jag har sagt upp min lägenhet och ska flytta. Det känns inte tryggt", säger Sanna Skotte.

Utanför samlades kunderna som hade varit inne i affären.

– Vi stod vid parkeringen när det kom en polis och frågade oss om vi hade sett något eller hört skott. Det hade jag inte eftersom jag hade hörlurarna i.

– Polisen berättade att en person hade blivit skjuten i närheten. Det kändes jättekonstigt och jag fattade inget. Det var så mycket folk och blåljus överallt. 

Senare fick Sanna veta att personen som blivit skjuten hade avlidit av sina skador.

– Det kändes jätteläskigt och jag tänkte att snart vågar man inte gå ut längre.

undefined
Drygt femtio meter från butiken sköts pojken till döds.

Sanna bor bara några hundra meter från brottsplatsen, så efter att hon hade pratat med polisen gick hon hem.

– Det känns konstigt att bo här efter den senaste tiden. Jag har sagt upp min lägenhet och ska flytta. Det känns inte tryggt.

– Jag går inte genom det här området på kvällarna, inte själv i alla fall. Antingen ber jag om skjuts av någon bekant eller så får det bli taxi om jag har varit på krogen.

Det är bara några meter från brottsplatsen till spårvagnshållplatsen som Sanna åker ifrån nästan dagligen.

– Jag måste gå hit, men jag har inte hörlurarna i öronen numera för det vågar jag inte.

undefined
Precis bredvid brottsplatsen tar Sanna spårvagnen nästan dagligen.

Tycker du att det är obehagligt att vara på den här platsen där det hände?

– Lite, och jag är väldigt glad att jag slapp se något då. Eftersom det var så stora avspärrningar så fattade jag aldrig riktigt var han blev skjuten.

Sanna upplever att otryggheten ökat de senaste åren. Det är något som hon ofta pratar om med sina kompisar.

– När jag fyllde 18 för fyra år sedan var det inte alls samma sak, då var man aldrig rädd för sånt här. Nu har man till och med vänner som har hamnat i fel kretsar och vi alla tycker att det har blivit så sjukt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!