Hamnstaden
Det enorma stadsdelsprojektet Inre hamnen förändrar Norrköpings utseende runt Strömmen. Inte minst lämnar all hamnverksamhet området. En epok som till stor del "alltid" har karaktäriserat hamnstaden Norrköping tar slut. Samtidigt växer hamnen vid Pampusterminalen, en bra bit bortom allmänhetens blickfång.
Arbetet med att förlänga den befintliga kajen med ytterligare 220 meter inleddes i höstas. Under 2025 ska den nya delen tas i bruk.
– Som så många andra kommuner har Norrköping bestämt att hamnen och annan industriverksamhet inte ska finnas kvar inne i city. Därför flyttar vi ut. Ut mot havet. Att vi lämnar inre hamnen har samtidigt triggat beslutet att bygga ut kajen vid Pampusterminalen. Den kommer att hjälpa oss att utveckla en mer hållbar och effektiv hamn för framtiden, säger Henrik Åkerström, vd för kommunägda Norrköpings Hamn AB.
En mer automatiserad hamnverksamhet som är igång dygnet runt är visionen för framtiden.
– Hamnen är som vilken industri som helst. Den bygger på hög tillgänglighet och hög produktivitet. Vi kommer inte att ha råd att stå stilla vissa tider på dygnet i framtiden, säger Henrik Åkerström.
Under senare år har vi berättat om det omfattande muddringsarbetet i anslutning till Pampusterminalen. En miljon kubikmeter muddermassor har flyttats, mestadels till en plats utanför Esterön, och skapat en ny hamnbassäng med 14,2 meters djup. Där byggs nu den nya kajen på en grund av fyllnadsmaterial från fastigheten "Märket" ett par hundra meter inåt land.
– Miljövinsten är stor när vi inte behöver frakta materialet längre än 200 meter. Samtidigt skapar vi en ny stor verksamhetsyta på land som kommer både oss och våra kunder till gagn, säger Henrik Åkerström.
Vyn med fartyg på rad ända in till Hamnbron har så länge någon kan minnas varit Norrköpings signum. Numera alltså blott en bild från det förgångna.
Är flytten känslomässig på så sätt?
– På sätt och vis. Vår verksamhet har alltid varit viktig för Norrköpings profil som en ledande hamnstad. Nu har inte Norrköpingsborna tillgång till hamnen på samma sätt som förr. Det blir inte lika tydligt att Norrköping fortfarande är en hamnstad. Samtidigt både tror och vill vi att Norrköpingsborna ska fortsätta att vara stolta över sin hamn, säger Henrik Åkerström.
– Däremot kommer vi att finnas kvar vid Öhmanskajen. Den renoveras nu och vi behåller den i 30 år till. Men från Inre hamnen ska vi vara helt borta lagom till de första invånarna flyttar in.
Det ligger i den internationella sjöfartens natur att Norrköping numera vuxit till en stor containerhamn där 130 000 containrar passerar Pampusterminalen om året. Trenden är tydlig: containertrafiken på Östersjön ökar stadigt. Samtidigt är konkurrensen om kunderna tuff. Gävle bygger en ny stor containerterminal som ska vara klar nästa år och den nya containerhamnen Stockholm Norvik skyltar med "Östersjöns bästa läge". För att nå Norrköpings hamn måste samtidigt fartygen passera genom Bråviken, vilket kan innebära både miljömässiga och logistiska utmaningar.
– Jag får alltid den frågan. Om Bråviken är ett bekymmer, säger Henrik Åkerström.
– Våra kunder brukar välja att se det på ett annat sätt. När fartygen anlöper hamn här är de i princip redan framme hos kunden. Till Stadiums och Rustas lager eller skogsindustrins anläggningar är det inte långt härifrån. Hellre ett fartyg med 700 containrar in hit än till yttersta kusten och sedan vägtransport därifrån. Samtidigt kan vi inte neka till att konkurrensen är hård. Vi måste vässa oss. Närheten till våra kunder talar för oss. Liksom effektiviteten. Kravet är att vi ska lossa 25 containrar i timmen per kran.
De verkligt stora containerfartygen, de som lastar uppåt 20 000 containrar, når varken in i Östersjön eller Norrköpings hamn. Omlastning är ett nyckelord och mycket av den processen sker i polska Gdansk som årligen hanterar lika många containrar som Sveriges samtliga hamnar.
– Att Gdansk växer är bra för vår verksamhet. Vi är ingen direkthamn utan är beroende av feedertrafiken från bland annat just Gdansk. Omlastningen sker där eller i Tyskland och Holland och går vidare upp till oss och andra svenska Östersjöhamnar. Samtidigt är närsjöfarten viktig och den kommer att öka. Trafiksituationen kommer inte att bli bättre nere i Europa och vi vet att lastbilstrafiken fortsätter att öka även här i Sverige. Då måste vi kunna erbjuda ett alternativ inom Sverige. En fråga om både miljö och trafiksäkerhet, säger Henrik Åkerström.
Vi gör intervjun en sen eftermiddag när kvällsmörkret redan lagt sig tungt över hamnen. Det fartyg vi hade hoppats få med på bild har lämnat hamnen aningen tidigare än beräknat, mot nya mål. Efter rigorösa säkerhetskontroller gör vi ett besök på den nu öde kajen. Minnen från förr, då man som besökare kunde gå ned i hamnen och stå och glo på kranar och fartyg, känns avlägsna, på gränsen till osannolika. Henrik Åkerström nickar igenkännande, men pratar hellre om hamnen av i dag; om miljöarbete, hållbarhetsfrågor och vikten av att vara en attraktiv arbetsplats.
– Det krävs cirka 100 olika yrkeskompetenser för att driva hamnen, säger han.
– Ska vi attrahera rätt sorts människor till vår verksamhet måste vi kunna erbjuda en säker och trygg arbetsmiljö. Annars väljer de en annan arbetsgivare. Dessutom växer kraven från våra kunder på att vi jobbar på ett hållbart sätt. Det är tre saker som ska förenas. Socialt engagemang, miljöengagemang och en långsiktig plan på lönsamhet.
Är det möjligt?
– Ja, det går att få balans i det. Det finns inget annat sätt. Alla våra maskiner är konverterade till att gå på miljövänligt bränsle baserat på vegetabiliska oljor. Eftersom alla fakturor passerar mig vet jag att vi inte längre köper någon diesel. Även eldriften ökar. Sjöfarten i allmänhet blir också renare. Fler och fler fartyg drivs med flytande gas i stället för med tjockolja. Omställningen tar tid. Fartygen är långlivade.
En hamn är en hamn utan egentligt egenvärde. Utan kunder fyller den ingen funktion. Som verksamheten ser ut i dag är Norrköpings hamn ett viktigt nav i det regionala näringslivet. En plats där tre transportsätt – hav, spår och väg – möts och samarbetar.
– Vi är till för andra. Det är vår enda roll i ett större sammanhang. Samtidigt kan man se hamnen som en spegel av industrin och näringslivet i regionen. Går de bra, går det bra för hamnen, säger Henrik Åkerström.