– Det går i cykler, men från 2014 och framåt har vi haft omkring 300 saneringar per år, säger Carina Asperud på Anticimex i Norrköping.
I Östergötland genomförde Anticimex tio procent fler saneringar av råttor under 2016, jämfört med 2014. I landet som helhet är ökningen under samma tidsperiod 14 procent.
Men i Norrköping ligger antalet saneringar relativt stabilt och det är heller inget specifikt område som sticker ut i statistiken.
– Problemen kommer stötvis i olika områden och det kan vara såväl villaområden och parker som hyreshus och innergårdar, säger Carina Asperud.
Exempelvis vid byggnationer eller översvämningar blir råttorna mer synliga.
– Vanligtvis lever de sina liv under jord, men börjar man störa dem och riva upp deras bon flyttar de och blir synliga för oss.
Till miljö- och hälsokontoret kan Norrköpings kommuninvånare anmäla klagomål om skadedjur. Det får dock inte in speciellt många samtal om råttor.
– Ungefär fem till sju ärenden per år, säger Anna Gustavsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör.
Exempel på vad klagomålen rör är personer som oroar sig för att grannens kompost inte sköts ordentligt, personer som sett råttor utanför butiker eller att någon matar fåglar på ett sånt sätt att det kan locka till sig råttor.
Att så få klagomål når kommunen tror Anna Gustavsson beror på att de flesta vet var de kan vända sig för att få den hjälp de behöver.
Den råttart som finns i Sverige är brunråttan och ett råttpar kan ge upphov till mellan 800 och 1 000 ungar per år.
De senaste åren har reglerna för bekämpning av råttor gradvis förändrats. Det är inte längre tillåtet att permanent lägga ut kemiska bekämpningsmedel, så kallat råttgift.
I stället används mekaniska och elektroniska fällor.