Fredrik Nestor, Norrköpings kommun får många frågor om var skyddsrummen ligger för stans befolkning.
Frågorna och samtalen från allmänheten sedan Ryssland invaderade grannlandet Ukraina har ökat konstant. Fredrik Nestor jobbar med frågor som rör civilt försvar på Norrköpings kommun och är en av de som svarar på samtalen.
En fråga dominerar.
– Det har varit stort fokus på skyddsrum de sista åren. Framförallt de sista veckorna. Var ligger mitt närmsta skyddsrum? Varför finns det inget där jag bor? Det är de vanligaste frågorna, säger han.
Enligt färsk statistik från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finns det i skrivande stund 1 221 skyddsrum i Norrköpings kommun, vilka inrymmer 132 482 platser. Enligt befolkningsstatistik från 31 januari 2022 var folkmängden i Norrköping 144 470. Därmed saknas det skyddsrumsplatser för 11 988 invånare.
Vilket – faktiskt – är helt enligt planerna. MSB skriver följande på sin sajt: "Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer."
Fredrik Nestor förklarar:
– Skyddsrum är bara en del av hela planeringen. Det fanns detaljerade utrymningsplaner, exempelvis att vissa familjer skulle utrymmas via en buss och köras till en annan ort, i samband med andra världskriget och under kalla kriget, säger han.
Enligt MSB:s karta finns det bara ett skyddsrum på Vikbolandet, i Kättinge skola. Ska alla vikbolänningar få plats där?
– Nej, så är naturligtvis inte tanken. Skyddsrummen byggdes baserat på den hotbild som fanns. Det fanns bombhot mot de centrala delarna av Norrköping, exempelvis eventuella luftangrepp mot hamnen. På Vikbolandet fanns exempelvis skyddsvärn som skulle skydda vid angrepp från havet eller luften.
Enligt MSB har man på landsbygden kanske själv en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.
Finns det något stort allmänt skyddsrum i Norrköping – i storstäder finns ju exempelvis tunnelbana?
– Det finns inget sådant utpekat område. När det gäller bergrum finns det totalt 15 i Sverige. Vi hade Haken, som låg nära Kungsgatan, men det är avvecklat sedan några år tillbaka.
Så här kan det se ut i ett skyddsrum.
I fredstid används skyddsrummen ofta som förråd. De är statsfinansierade och ska kunna ordningställas på 48 timmar. Men de senaste 20 åren har det inte byggts några nya skyddsrum.
– MSB har under många år kontrollerat beståndet, men på en låg ambitionsnivå och vissa brister har inte åtgärdats. Det innebär att man inte har full koll på vilket skick de är i och på vilka skyddskomponenter som kan saknas, säger Fredrik Nestor.
Staten håller på med en utredning om svenska skyddsrum som ska vara klar i november. Mycket tyder ändå på att framtidens konflikter kommer att se annorlunda ut än de scenarion som fanns från Andra världskriget och Kalla kriget.
– Det är lite för stort fokus på skyddsrum. Det är ett system som är lite i malpåse. Ett gammalt arv från Kalla kriget, då man hade en viss typ av hot och bedömde att de ska klara en viss typ av hotbild. Ska det bli aktuellt att ta skyddsrummen i drift ska de ligga i städer med en förhöjd risk. Som Gotland och orter med militära anläggningar. Men det måste analyseras.
På Norrköpings Kommuns hemsida finns länkar och information om skyddsrum i stan. Många anläggningar är inte kompletta och MSB inspekterar knappt tre procent av landets 65 000 skyddsrum.
Fredrik Nestor säger att samhället kan komma att påverkas på flera sätt i en konflikt- eller krissituation.
– Det är lättare för en angripare att slå ut vissa system än att gå in med väpnade medel. Det kan vara mer effektivt och mer riskfritt att slå ut saker som elnät, digitala tjänster. Det går att göra anonymt, på avstånd, så att den drabbade inte vet var attacken kommer från. Det är lite otäckt. Det civila samhället måste även beakta sådana risker.
– Det har blivit ett stort fokus på skyddsrummen, men man måste även se till att man har en god hemberedskap. Eller i sitt arbete, speciellt om man jobbar inom samhällsviktig verksamhet, bör man tänka till på hur man klarar att bedriva verksamheten om elen försvinner till exempel.
Kommer konflikten i Ukraina att förändra vår syn?
– Det sätter fart på de här frågorna nu. Även pandemin som gett ett stort ökat fokus på krisberedskap. Sedan sätter den här konflikten fokus på planeringen för höjd beredskap inför krigshot.
Kommunen kommer inom kort att dela ut en lokal variant av MSB:s informationshäfte "Om krisen eller kriget kommer".
– Den har varit planerad en längre tid och kommer lägligt nu, säger Fredrik Nestor.