"Det erbjuds en mängd olika typer av insatser för barn och unga och deras föräldrar", säger Håkan Lindell på socialkontoret i Norrköping.
Som vi tidigare rapporterat så pågår det just nu en ryktesspridning riktat mot socialtjänsten där den svenska myndigheten anklagas för övergrepp mot muslimer och deras barn.
För att få en uppfattning om hur många barn och unga vuxna som omhändertas av socialtjänsten i Norrköping har vi pratat med Håkan Lindell, utredare och statistiker, vid socialkontoret. Enligt honom är det viktigt att påpeka att ett omhändertagande kan vara antingen frivilligt enligt Socialtjänstlagen, eller tvångsvård enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).
– De flesta av våra insatser sker på frivillig basis. Om vi tittar på de insatser vi haft igång sedan januari i år handlar det om cirka 1 000 insatser. 80 procent är frivilliga, medan 20 procent är tvångsvård. Vid LVU-vård kan det ibland förekomma ett så kallat ”omedelbart omhändertagande”, men i vår vokabulär talar vi snarare om placeringar.
Vad menas med att ni gör en insats?
– En individ kan ha flera insatser igång samtidigt, det kan handla om interna insatser, personkontakter – där ett barn får en etablerad kontakt med en kontaktperson – samt placeringar i familjehem och i HVB-hem.
Är en orosanmälan lika med en insats?
– Nej, det går till så att när det kommit in en orosanmälan så tar vi omedelbart ställning till om barnet behöver skydd. Vi gör en förhandsbedömning innan vi beslutar om eventuell utredning och insats.
När barn och unga vuxna omhändertas av socialtjänsten placeras de i HVB-hem eller familjehem.
En och samma person kan få flera och återkommande orosanmälningar, exempelvis från skolan eller polisen. Enligt Håkan Lindell resulterar cirka 30 procent av alla orosanmälningar i att socialkontoret i Norrköping inleder en utredning.
– Under 2021 fick vi in totalt 4 679 orosanmälningar, men många anmälningar gäller samma person. Tittar vi på antalet individer som omfattades av en orosanmälan 2021 så rörde det sig om 2 710 individer.
Hur många placeringar sker på ett år? När han får den frågan hänvisar Håkan Lindell till siffror från december 2021.
– Det skiftar från månad till månad, men i utgången av 2021 fanns det sammanlagt 296 individer som hade så kallad dygnsvård och var placerade i familjehem. Av dessa var 161 placerade enligt tvångsvård, medan 135 var på frivillig basis.
Procentuellt sett var alltså 54 procent av familjehemsplaceringarna tvångsvård.
– I utgången av 2021 var 41 omhändertagande personer placerade på HVB-hem, varav 23 (56 procent) enligt LVU och 18 personer på frivillig basis.
Går det att säga något om etnicitet på personerna?
– När det gäller etnicitet har vi endast uppgift om födelseland i våra register. Tittar man på samtliga individer som varit placerade någon gång under 2021 så har 77 procent av dessa varit födda i Sverige. Således är det 23 procent som inte är födda i Sverige. Med tanke på att vi har cirka 20 procent som är utrikesfödda totalt i Sveriges befolkning är överrepresentationen marginell.
Håkan Lindell tycker det är viktigt att lyfta fram att socialtjänsten gör många insatser inriktade på föräldrar.
– Det erbjuds en mängd olika typer av insatser för barn och unga och deras föräldrar. Insatserna är i regel frivilliga, men ibland, när det är väldigt allvarligt kan det bli aktuellt med tvångsinsatser. Den vanligaste typen av insats är stöd i öppna former på hemmaplan i syfte att stärka familjens egna resurser.