Från vänster, Marie Dohlmar, Anna Bornstein och Ann-Kristin Källström Sundgren har drivit visionen om "Drömmen om det goda" i drygt 25 år med goda resultat.
Beröring, rörelse, reflektion och stillhet.
Det är de fyra fundament som förskolan på Armbandet och Kättsätters förskola i Norrköping byggt sin pedagogiska verksamhet på.
– Det har stora effekter på barnens hälsa och lärande. Det blir ett inre lugn. Barnen blir skickliga på att lösa konflikter. De vet hur man är en god kamrat för att de lär sig från tidig ålder. Att mötas – med engagemang och respekt. Det är vår vision på Armbandet och Kättsätters förskola, säger Ann-Kristin Källström Sundgren som gör sitt sista år som rektor.
Extra skönt att göra det utan pandemi, och med ett 20-tal pedagoger på besök från Leipzig. Här i Norrköping ska de få lära sig "Drömmen om det goda". En arbetsmetod som journalisten och författaren Anna Bornstein varit initiativtagare till. Alla har märkt skillnad före och efter att man infört arbetssättet. Både för barn och personal.
Anna Bornstein med sin bok Stillhet. Journalisten och författaren jobbade mycket på Svenska Dagbladets Idagsida om existentiella perspektiv. Hon blev grundaren till Drömmen om det goda.
Armbandet och Kättsätter fick toppresultat 2014 som en av de bästa enheterna i Sverige av Qualis som kvalitetssäkrar skolverksamheter. I Sverige används Drömmen om det goda på 800 platser idag. Det har också fått internationellt genomslag.
– Jag har träffat ungdomar som gått här på Armbandet när de var yngre. Nu kommer de tillbaka som föräldrar idag. Det är det här de vill ha. Lugnet och organisationen som sådan, när barnen garanteras de här fyra metoderna dagligen, säger Ann-Kristin Källström Sundgren.
Om det var Anna Bornstein som lyfte frågan och arbetssättet, var det Ann-Kristin Källström Sundgren som utvecklade möjligheter att sprida arbetssättet i Norrköping och i Sverige. Förskolechefen sökte EU-bidrag redan 1996, efter viss tveksamhet från Norrköpings kommun.
– Du är förskolechef du kan inte söka EU-medel, sa de då. Men det var redan klart och det blev ett av sex EU-projekt från Sverige. Annika Dopping och Babben Larsson manglade oss på en scen i Stockholm för vilket projekt som skulle vidare och representera Sverige och svensk förskola. Det blev vi. Året därpå åkte jag till Bryssel och sedan har det bara rullat på, berättar Ann-Kristin Källström Sundgren.
Med hjälp av pengar från EU kom Andrea Proniewicz och Robert Herrig från ett förskoleföretag i Leipzig för att lära sig mer om pedagogiken.
Idag efter 25 år genomförs det 17:e EU-projektet i och med besöket från Leipzig.
– Det är ett intressant projekt. Nu är vi glada att covid har släppt och att vi har fått möjlighet att komma hit och äntligen lära oss om det här. Vi har sex förskolor i vår organisation i Leipzig som vi kommer från, berättar Andrea Proniewicz som är administratör för Fairbund.
Arbetskamraten Robert Herrig jobbar på ett av skolföretagets barndaghem och har varit här tidigare.
– Det var för två, tre år sedan och jag blev imponerad av Drömmen om det goda. Det fungerar verkligen väl här och det öppnade upp för nya insikter. Jag kanske inte köpt allt. På mitt dagis är det 180 barn och verkligen högljutt ibland. Jag tog med mig några av de redskap jag fick här. Det blev en tystare och en bättre miljö för alla, säger Robert Herrig.
Tidigt insåg initiativtagarna att pedagogiken fungerade väl, långt ned i åldrarna. Men pedagogen Marie Dohlmar nådde fram även bland tonåringar.
– Generellt är det de som springer runt mest. De som ger intryck av att inte vilja vara med är ofta de som fångar det här allra bäst. På grundskolan kunde man se de här stora killarna som är lite tuffare mot varandra, hur empatin ökade när man använder sig av metoderna. Det kommer snabbt, säger Marie Dohlmar.