Så chattade de misstänkta om morden: "De ska avrättas"

De åtalade männen ska ha använt en krypterad chatttjänst för att planera morden i Norrköping. För polisen blev materialet den pusselbit som krävdes för att komma framåt i utredningen.

Utredningsledaren Lars-Inge Olsson berättar att materialet med de krypterade chattarna som de åtalade använt för att planera morden blev ett "smörgåsbord" för polisen.

Utredningsledaren Lars-Inge Olsson berättar att materialet med de krypterade chattarna som de åtalade använt för att planera morden blev ett "smörgåsbord" för polisen.

Foto: Ulf Wigh, Sara Segraeus Schüldt, Mostphotos

Norrköping2021-03-25 17:07

När skjutningen utanför restaurangen på Ingelstaområdet i Norrköping inträffade på kvällen den 9 april förra året tog det inte lång tid innan polisen förstod att händelsen kunde kopplas till dubbelmordet utanför en nattklubb på Slottsgatan i Norrköping några månader tidigare. Det visade sig nämligen att mannen som skjutits till döds på Ingelsta var nära bekant med ett av offren som avled vid skjutningen i december. De tillhörde båda samma kriminella gäng.

Misstankarna om kopplingar mellan händelserna förstärktes också av att en explosion skett vid Ingelstaoffrets lägenhet i januari 2020. 

– Det var helt enkelt för långsökt att tro att de här händelserna inte hade något samband med varandra, säger polisinspektör Lars-Inge Olsson, när han tänker tillbaka på hur han och kollegorna lade upp arbetet efter Ingelstamordet.

Vid den tidpunkten hade ännu ingen gripits för dubbelmordet på Slottsgatan, som av både polis och åklagare beskrivs som "hänsynslöst". Tack vare vittnesförhör och övervakningsfilm från området tog det dock bara några timmar efter Ingelstaskjutningen innan två personer hade gripits, misstänkta för inblandning i händelsen.

– Sedan fick vi ytterligare några pusselbitar som gjorde att vi kunde gripa en person till i maj, berättar Lars-Inge Olsson.

undefined
För polisen blev de åtalades krypterade chattar en viktig pusselbit för att komma framåt i utredningen, säger utredningsledare Lars-Inge Olsson.

Sedan dess har närmare 1 000 förhör hållits med ett stort antal personer för att utreda omständigheterna till de båda skjutningarna. Många förhör har hållits med de sex personer som på torsdagen åtalades för mord och mordförsök.

– I många av förhören har de misstänkta inte sagt någonting. Eller de säger bara "inga kommentarer" på våra frågor. 

Trots mycket stora resurser, där polisen i Region öst tagit hjälp av både andra regioner och av Nationella operativa avdelningen, Noa, var det först under sommaren som den kanske viktigaste pusselbiten plötsligt dök upp. Då var då Norrköpingspolisen fick veta att franska myndigheter hade lyckats komma över stora mängder material från den krypterade chattfunktionen Encrochat. Det visade sig att det var just detta program som de nu åtalade personerna använt för att kommunicera med varandra.

– Jag vet att vi hade ett första möte efter semestern när jag fick se det här, och jag sa då till åklagaren att "det här är ett smörgåsbord". Det var med hjälp av chattarna som vi kunde gripa ytterligare tre personer, säger Lars-Inge Olsson. 

De nu åtalade männen ska, enligt polisen, ha varit mycket tydliga i sina chattar med vad som skulle göras, och vem som skulle göra vad. Att de skulle bli avslöjade av sina meddelanden tror de aldrig, utan skriver till varandra att chattverktyget de använder är "1 000 procent säkert".

– I de här chattarna ser vi planeringen, hur de här morden ska genomföras, vem som gör vad, vad som ska inhandlas eller införskaffas, vad man ska göra efteråt och vad man ska använda för vapen. Man får i stort sett hela bilden.

Använder de sig av några kodord?

– Nej, allt står klart och tydligt. Det är svart på vitt.

undefined
Utredare Lars-Inge Olsson berättar att polisen hållit i närmare 1000 förhör gällande de två skjutningarna i Norrköping.

Utifrån chattarna kunde polisen också få information om vem av de inblandade som höll i vapnen och avfyrade skotten vid de två mordtillfällena. 

– Det har varit ett väldigt stort material att gå igenom och encrochattarna hade enskilt inte kunnat leda till ett åtal. Vi har jobbat på väldigt många fronter sedan vi drog igång utredningen. Vi vet att det tagit lång tid, men genom att vi kunnat göra det här så pass noggrannt har vi nått ett bra resultat. Det hoppas vi visar sig i tingsrätten.

Dubbelmordet på Slottsgatan i december 2019 beskriver Lars-Inge Olsson som hänsynslöst och brutalt. Gärningsmännen skjuter rakt mot entrén på en nattklubb där det vid tillfället står personer och väntar på att få komma in i lokalerna. Brutaliteten i händelserna styrks också av gärningsmännens egna chattar.

– De är tydliga med att de här personerna ska bort, att de ska avrättas.

Mycket tyder på att skjutningarna handlat om så kallade beställningsmord. De som avfyrat skotten ska ha fått betalt för detta. Polisen har dock inte helt lyckats slå fast att händelserna handlar om en gänguppgörelse.

– Det är lätt att dra den slutsatsen i och med att det är personer r samma gruppering som blivit beskjutna. Men om det handlar om gäng eller om det är mer personligt har vi inte riktigt kunnat slå fast. Det är inte helt klarlagt varför man velat få bort de här personerna. 

Det här är Encrochat

Chattprogrammet Encrochat har använts av ett stort antal kriminella i Europa för att kunna vara anonyma vid planering av brott.

Under våren 2020 lyckades europeiska myndigheter infiltrera programmet och fick loss ett stort material där kriminella planerat brott.

Materialet har kunnat användas vid flera polisutredningar i Sverige.

En debatt har förts gällande huruvida Encrochat ska få användas som bevisning i domstolar. Kritiker har bland annat hävdat att bevisningen strider mot svensk lag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!