Just nu sitter två kvinnor i Norrköping häktade misstänkta för ha att lurat Försäkringskassan på 13, 5 miljoner kronor i felaktiga assistansbidrag. Enlig kassan är assistansbedrägerier vanligtvis organiserat.
Just nu misstänks en 50-årig kvinna från Norrköping och hennes dotter ha svindlat Försäkringskassan på över 13,5 miljoner kronor i felaktigt utbetald assistansersättning.
Hur vanligt är det med så stora summor?
– Det är svårt att svara på hur vanligt det är, men generellt sett blir det snabbt stora summor när det rör sig om assistansersättning eftersom det är kostsamt att avlöna assistenter när vårdbehovet är stort, säger Henrik Thapper.
Han berättar att det finns det två huvudtyper av assistansbedrägerier. Den första är när vårdbehovet helt enkelt överdrivs eller simuleras, så att bidragspengar betalas ut till en person som inte har behov av hjälpen. Den andra typen är när det faktiskt finns en person som är i behov av stöd, men där pengarna som betalas ut inte går till att täcka vårdbehovet utan till annat.
– I det senare fallet kan det röra sig om barn med funktionsnedsättning som förs till Sverige från utlandet enbart för att generera bidrag. I bästa fall får barnet stöd av någon närstående i stället, i värsta fall blir det helt bortglömt. Det är en cynisk form av människohandel.
Assistansbedrägerier kräver oftast en stor organisationsförmåga och det finns i regel flera inblandade personer.
– Bland annat måste det ju finnas ett antal assistenter, åtminstone på pappret, säger Henrik Thapper och berättar att förfarandet med så kallade "pappersassistenter" blir allt vanligare.
Henrik Thapper är områdeschef på Försäkringskassans kontrollenhet. Han berättar att så kallade "pappersassistenter" blivit allt vanligare när det gäller bedrägerier.
Under 2022 fick Försäkringskassan in 523 anmälningar om misstänkt fusk med assistanserättningar. 135 av dessa lede till åtgärder, som exempelvis indragna och minskade bidrag eller återkrav. 76 av dessa lede till polisanmälningar och totalt räddades 146 miljoner kronor från att betalas ut i felaktigt.
Har bedrägerierna med assistansersättning ökat över tid?
– Det går inte riktigt att svara på, men under de tre närmaste åren har utredningarna legat på ungefär samma nivå.
Hur upptäcker ni fusket?
– Vi får in anmälningar och impulser om felaktigheter från flera håll. Det kan komma från assistentbolag, olika myndigheter eller privata tips exempelvis. Vi utreder allt.
Händer det att kontrollerna tvärtom visar att personen faktiskt har rätt till ersättning?
– Absolut. Jag skulle säga att så är fallet i ungefär hälften av de ärenden vi utreder, säger Henrik Thapper och betonar att utredningarna finns till just för att skydda välfärdssamhället och förtroendet för bidragssystemet.
– Det sociala försäkringssystemet ska finnas där för de som behöver och då är det viktigt att pengarna inte går ned i fickorna på kriminella. Det ligger rimligtvis i allas intresse.
Henrik Thapper upplever att de blir allt bättre på att upptäcka bidragsfusk, bland annat tack vare ett gott samarbete med andra myndigheter. I takt med att fusket ändrar karaktär ser han dock behov av fler verktyg och Försäkringskassan har bett regeringen om utökade befogenheter. Bland annat vill kassan kunna ställa frågor om andra personer än enbart den som uppbär bidrag.
– Vi skulle exempelvis vilja kunna fråga banker om lön betalats ut till de som står som assistenter.
Försäkringskassan vill också se att sekretessreglerna mellan myndigheter ses över för att lättare kunna utbyta information.
– Vi vill skapa ett system som är lätt att använda för ärliga medborgare, men som står säkert mot bedrägeriförsök.