Dagen innan NT hälsar på vid Bråvallagymnasiet har representanter från näringslivet samt utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M) varit på besök.
– Det kändes ändå hoppfullt. Vi ska hjälpas åt med att hitta lösningar, säger yrkesläraren Linus Nordenberg och får medhåll av kollegan Jeanette Badea, som undervisar i SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk).
– Nämnden måste komma hit ut och prata med oss på golvet. Det är vi som vet hur den här verksamheten fungerar, säger hon.
Anledningen till besöken är att ett av de besparingsförslag som utbildningskontoret tagit fram är att avveckla Industriprogrammet.
– Det här känns så ogenomtänkt. Det vore riktigt dåligt att lägga ner programmet, säger 16-åriga Ronja Stein.
Hon pendlar varje dag från Katrineholm till gymnasieutbildningen i Norrköping.
– Jag trivs väldigt bra. Framför allt gillar jag lärarna. Några av eleverna här är skoltrötta och omotiverade, men lärarna gör att de tycker det är roligt att gå i skolan.
Ronja är inte orolig för att hon inte får gå klart sin utbildning. Men om det beslutas att programmet ska läggas ner finns det risk för att hennes lärare byter skola med en gång.
– Då får vi kanske vikarier eller andra omotiverade lärare, då tror jag många av eleverna slutar.
Den bilden delas av Jeanette Badea.
– Det finns en otrolig kompetens här ute. Vi har lyckats med de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Lägger man ner det här så går det inte att bygga upp igen.
Tuomas Kompula är en av de drygt 40 vuxna elever som läser på Industriprogrammet.
– Jag jobbade 15 år inom industrin. Men jag insåg att jag behövde komplettera med CNC-påbyggnad och programmering, utan den kunskapen är det svårare att konkurrera på arbetsmarknaden. För min del har det här varit perfekt, jag är rätt så säker på att jag får jobb när jag är klar, säger han.
Stefan Törnqvist, också lärare på Industriprogrammet, ser stora fördelar med den fysiska arbetsmiljön.
– Det går inte att få bättre lokaler än det här. Dessutom finns det maskiner och annan utrustning till ett värde av flera miljoner. Det vore helt galet att lägga ner, säger han och syftar på att kostnaderna för att avveckla ett program är ännu högre då maskiner och inventarier är en större del av läromedlet.
Elever, personal och till och med politiken är alltså nöjda med verksamheten. Alla är också överens om att det finns en arbetsmarknad som ropar efter den kompetens som industriprogrammet – varför är det då så få som söker sig till Bråvalla. Varför gör programmet ett underskott på 4,5 miljoner?
– Det beror på flera olika saker. Dels är den ersättning vi får från kompetensförsörjningsnämnden lägre per elev än i andra kommuner. Hela Bråvallagymnasiet går med ett underskott på 15 miljoner. Ledningen är under press med tanke på besparingskraven, därför väljer man väl det program som har en nedåtgående trend, säger Linus Nordenberg.
– Vi har också varit för dåliga på att marknadsföra oss. Det har gjorts flera försök. Men det känns som om att vi måste ha ett större stöd från branschen.
Vad säger näringslivet när ni är i kontakt med dem?
– Jag förstår att småföretagen har svårt att hjälpa till. Men storföretagen, som Holmen, borde ju vara intresserade att få kompetent personal.
Beslut om vilka besparingsåtgärder som ska tas beräknas komma i februari nästa år.