Riktiga människor var hans drömroller
Han tyckte om att spela riktiga människor. Han blev kvar vid Östgötateatern i över trettio år.Skådespelaren Walter Turdén har avlidit, 77 år gammal. För TV-publiken blev han känd i sin roll som bysmeden i Hem till byn.
- Här har vi en chef som är som en far för ensemblen och som inte gömmer sig bakom sekreterare och ljusknappar.
- Här har vi en ensemble utan stjärnor och armbågar. Det skapar en arbetsglädje som når över rampen.
Så entusiastisk var Walter Turdén när han 1969 åter började spela teater i Norrköping.
Efter femton år som turnerande skådespelare med bland annat Riksteatern var han tillbaka i staden där han börjat på scenskolan som elev till Johan Falck. Denna gång hade han med sig hustrun och skådespelerskan Yvonne Lundeqvist.
<p><b><font size="2">Miraklet på Söder</font></b>
1953 hade han, trött på att utnyttjas som nybliven skådespelare, slutat för att lönen var för låg.
I stället övergick han till Vasateatern och blev i succén Hustruleken kvar under flera säsonger, alltmedan de kvinnliga stjärnorna Eva Henning, Maj-Britt Nilsson och Gunn Wållgren avlöste varandra.
Han fortsatte till Nya Teatern och Boulevardteatern, där han som Horatio deltog i vågspelet att göra en starkt förkortad Hamlet.
Dåtidens vassaste kritiker Ivar Harrie, Ebbe Linde och PGP(Per-Gustaf Peterson) ansåg detta var ett "mirakel på Söder."
<p><b><font size="2">Specialskrivet i TV</font></b>
Walter Turdén spelade också med Pionjärteatern för interner och kroniskt sjuka. Genombrottet kom hos Marsayteatern med huvudrollen i Nattcafé av Bengt Bratt.
Denne byggde ut rollen som Elof Nilsson för Walter Turdén när tv-serien Hem till byn börjat sändas 1976.
Han gjorde också för tv en gravt alkoholskadad man i Vårdaren och en amerikansk domare i Joe Hill.
-Stora eller små roller är inte avgörande, utan att få spela en riktig människa, hävdade Walter Turdén, vars rollista med tiden blev imponerande.
<p><b><font size="2">Ibsen bästa roll</font></b>
Redan som premiärelev i Norrköping 1948 tränades han att uppbära dubbla roller i skolteatern om dagarna och sminka om sig från färgad till vit - och åter - i föreställningen Strändernas svall om kvällarna.
Tillbaka i Norrköping fick han uppbära sju roller i Allan Edvalls pjäs Halva kungariket.
John Zacharias förstod sig som chef på att skapa en god anda, och Walter Turdén fick "kanonrollen" som äldste brodern i Ibsens En folkfiende. Två gånger ville han säga upp sig men övertalades att stanna kvar.
Fadern Nisse Turdén var konstnär, med landskap i akvarell som specialitet, och tveksam till sonens teaterintresse. Efter tre lärlingsår vid en ramateljé i Stockholm blev Walter Turdén således ramförgyllare.
Samtidigt gick han om kvällarna i teaterskola för Hildi Wärnmark och tog lektioner av storheter som Georg Funkquist, Anna Lindahl och Hilda Borgström.
<p><b><font size="2">Utbildad hos Calle Flygare</font></b>
När han inte kom in på Dramatens elevskola vid första försöket med motiveringen att han saknade en bildad bakgrund och hade "för stora öron" valde han att utbilda sig hos Calle Flygare 1946 - 47 tillsammans med Lars Ekborg, Bertil Norström och Margit Weivers. Som en av fyra antogs han därpå vid scenskolan i Norrköping.
Sitt sista framträdande på Östgötateatern gjorde han 1998 i Samhällets stöttepelare. Pensionerad sedan tio år kunde han nu ägna sig åt sina favoritförfatare Willy Kyrklund, Ivar-Lo Johansson och Torbjörn Säfve samt åt familjen i kedjehuset i Skarphagen.
Hans närmaste är hustrun Yvonne Lundeqvist dottern Maria, reporter vid Sveriges radio i Norrköping, och hennes sammanboende Göran Carlsson, musiklärare vid kommunala musikskolan i Norrköping, barnbarnet Clara, och sonen Dan, studerande vid Nordiska folkhögskolan och blivande skådespelare.
Så jobbar vi med nyheter