Vi går mot ett kontantfritt samhälle, menar experterna. Hittills har kontantbetalningen övervägande inskränkts i parkeringsautomater och självserviceinrättningar.
Bufférestaurangen Sisi, belägen i Mirum galleria, har dock varit kontantfri allt sedan de öppnade i november förra året.
– Det blir bättre för oss. Det känns tryggare att slippa hantera stora summor pengar. Sen sparar det tid också, vi kan beta av kön betydligt snabbare i lunchrusningen, menar kassabiträdet Xu Rong.
Hon visar upp en kassalåda som gapar ekande tom. I pengaväg rymmer den endast en ynka guldtia. I övrigt finns där bara handskrivna lappar.
– Skulle det komma en kund utan kort så hjälper vi till med vårt kort, det brukar gästerna vara tacksamma för. Men då ber vi dem ta med sitt kort nästa gång de kommer, säger Xu Rong.
Restauranggästerna Gabriella Enander och Sandra Nilsson gillar upplägget.
– Man har ju nästan aldrig kontanter, så jag tycker det är bra. Men visst kan det vara knepigt för äldre, som brukar ha mer kontanter, säger Gabriella Enander.
– Det är bra med kortbetalning, då ser man ju på kontoutdraget vart pengarna ha gått, säger Sandra Nilsson.
Men är det verkligen okej att en affär eller restaurang vägrar ta emot kontanter? Konsumentverkets jurist Anna Hult uppger att konsumenten inte kan kräva att få betala med kontanter.
– Företaget kan välja att ha vilket betalningsätt man vill. Till exempel på bussen kan man välja att bara ta emot kortbetalning. I andra fall kan det handla om fakturabetalning, säger hon.
Avsnittet i Riksbankslagen där det står att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel” har alltså sina undantag. Regeln kan avtalas bort så länge man upplyser kunden om det. Det gör att banker, affärer, restauranger och andra företag kan använda sig att vilket eller vilka betalningsmedel de vill. Det enda undantaget är sjukhusvård, vilket slogs fast i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015.