Regionchefen: "Pandemin har slitit hårt på personalen"

"När personal flaggar för brister är det självklart bekymmersamt, men även en signal om att de är engagerade i sitt arbete. Då har vi har goda chanser att hantera utmaningarna tillsammans".

Lena Bergvin Lundkvist, centrumchef för närsjukvården i östra Östergötland, säger att hon förstår att personalen är utsliten efter pandemin, men tycker inte att sju patienter per personal är en orimlig belastning.

Lena Bergvin Lundkvist, centrumchef för närsjukvården i östra Östergötland, säger att hon förstår att personalen är utsliten efter pandemin, men tycker inte att sju patienter per personal är en orimlig belastning.

Foto: Jeppe Gustafsson/Joakim Serrander/privat

Norrköping2021-09-28 05:00

Det säger Centrumchefen för närsjukvården i östra Östergötland, Lena Bergvin Lundqvist, när hon får ta del av GAVA-personalens kritik.

Hennes upplevelse är att pandemin har slitit hårt på personalen, med ökad arbetsbelastning, omkastade scheman och vidareutbildningar som skjutits fram på obestämd tid. 

– Personalomsättningen har varit hög och de nyanställda har inte alltid hunnit få inskolning i vårt geriatriska arbetssätt. Sammantaget har det varit oerhört tufft, säger Lena Bergvin Lundqvist.

– Samtidigt har det varit nödvändigt för att klara av den här situationen.

På GAVA har de gått från 4-5 patienter till sju patienter per anställd?

– Det stämmer. Sju patienter per sköterska är inget extraordinärt inom regionen. Det är självklart tuffare med sköra och multisjuka patienter, men inte orimligt och man behöver därför bemanna upp vårdlaget med andra yrkesgrupper.

När trycket från pandemin minskar, kommer bemanningen att gå tillbaka till hur den var innan?

– Den har börjat gå tillbaka till sex patienter per personal. Men samtidigt ser vi nya utmaningar framåt, där en allt större andel av befolkningen blir äldre. Vi kommer behöva hitta nya vägar för att behålla en god nivå på vården.

Lena Bergvin Lundqvist pratar om olika lösningar för att sjukvården ska mäkta med, men fler personal är inte en av dem. Framtiden stavas istället tekniska lösningar, samordning och förebyggande hälsoarbete.

Hon tar upp exempel som att region och kommun måste bli bättre på att samarbeta och digitala lösningar där patienterna själva kan sköta viss vård på egen hand i hemmet.

Men personalen upplever att de går på knäna här och nu. Vad gör ni för att underlätta?

– Vi har nu minskat vårdlagsstorleken och klinikledningen ser över scheman. Man kan också köpa mer tjänster för avlastning, som till exempel kökshjälp.

Personal säger att de ibland tvingas skicka hem patienter för tidigt. Ser du en risk för patientsäkerheten?

– Nej, jag har fullt förtroende för läkarnas medicinska bedömning och att de inte skriver ut någon som inte är redo.

De upplever att du visar ett öppet ointresse för, och okunskap om, verksamheten.

– Det är såklart enormt tråkigt. Jag är jätteintresserad och har tät kontakt med verksamhetschefen och nu när pandemin lugnat ned sig kommer jag också att besöka bland annat GAVA under hösten.

Du kommer närmast från en chefsposition på Saab. Ser du några nackdelar med att inte ha varit verksam inom vården tidigare?

– Jag ser till att omge mig med medicinsk kompetens och så kan jag bidra med perspektiv och erfarenheter från andra branscher.

Håller du med om att vården av äldre är lågt värderad i samhället i stort?

– Om jag generaliserar tror jag att det finns en ålderism i samhället där exempelvis äldre har svårare att få jobb trots livserfarenhet och kunskap.

– Men ser jag till sjukvården skulle jag ändå säga att det finns en tydlig medvetenhet om att vi måste göra mer för den här gruppen framöver och det jobbas för fullt med att hitta olika lösningar.

Du pratar mycket om tekniska lösningar, men inte så mycket om personalvård. Vad gör ni för att behålla och locka nya medarbetare?

– Vi vill nu, tillsammans med medarbetarna, jobba framåt med det geriatriska arbetssättet och vår arbetsmiljö. Vi satsar på kompetensutveckling, närmast inom demensvård, och kommer att Silviacertifiera kliniken.

Silviacertifiering

En utbildningscertifiering som Silviahemmet erbjuder vårdenheter i landet.

Den innebär att all personal på enheten, vårdpersonal, lokalvårdare, vaktmästare, chefer med flera, blir utbildade i demensvård i syfte att kunna bidra till högsta möjliga livskvalitet för de demenssjuka, oavsett sjukdomsgrad.

Silviahemmet har en årlig uppföljning och certifikatets giltighetstid är tre år, därefter förnyas certifikatet genom kompletterande utbildning av personal.

Källa: Silviahemmet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!