När utbildningsnämnden sammanträder på onsdag den 18 oktober är ett av ärendena ett så kallat inriktningsbeslut för modersmålsundervisningen i Norrköpings kommun.
– Vi väljer att ta ett inriktningsbeslut så att vi kan ta fram ett bra beslutsunderlag till nämndens sammanträde den 17 januari nästa år. Utbildningskontoret får i uppdrag att ta fram en övergångsplan, säger Ingrid Cassel (M), ordförande i utbildningsnämnden.
Tillsammans med nämndkollegan Gunilla Hellberg (SD) presenterade Cassel på måndagen de förändringar som är på gång gällande modersmålsundervisningen:
- Från och med läsåret 2024/25 ska undervisningen maximalt erbjudas sju år
- Undervisningen ska förläggas utanför ordinarie skoldag
- Undervisningen ska, där det är möjligt, förläggas på ett antal skolor i Norrköpings centralort
- Fjärrundervisning ska användas i årskurserna 4–9 om det är färre än 10–12 elever, alternativt om restiden blir för lång
– Vi har varit generösa i Norrköping och erbjudit undervisning i tolv år. Men nu när vi jobbar för att komma i ekonomisk balans så måste vi se över alla delar i vår verksamhet. Jag vill vara tydlig med att det här inte är någon kritik mot den undervisning vi haft, säger Ingrid Cassel.
Har ni gjort några beräkningar på vilka besparingar det här kan ge?
– Nej, det har i nuläget inte gjorts några sådana beräkningar, säger Cassel.
Kan det bli fråga om uppsägningar bland de lärare som jobbar med modersmålsundervisning?
– Jag kan inte utesluta att det blir några personalförändringar. Men utbildningskontoret ska nu i lugn och ro ta fram en rutin för vår modersmålsundervisning, säger Cassel.
Det här innebär att elever från årskurs fyra kan tvingas att ta sig till skolor långt bort för att få undervisning efter skoltid?
– Vilka skolor som ska erbjuda modersmålsundervisning är något vi ska titta på. Man kan ta sig långt med en spårvagn. Dessutom tycker jag det kan vara positivt att de får träffa andra barn som är i samma situation, det blir ett nytt nätverk.
Enligt Ingrid Cassel visade pandemin – när det inte gick att genomföra viss fysisk undervisning på grund av smittrisken – att det går att genomföra modersmålsundervisningen på ett liknande sätt som nu föreslås.
– I dag har vi ganska mycket undervisning som bedrivs i en grupp med bara ett fåtal elever. Vi tycker det här är ett bra beslut som Borgerlig samverkan tagit fram, säger Gunilla Hellberg.
En som dock inte kommer att göra tummen upp i utbildningsnämnden på onsdag är oppositionsrådet Maria Sayeler Behnam (S).
– Jag tycker det här är helt fel väg att gå. Jag tycker rent ut sagt att det är förjävligt. För mig är det uppenbart att det bara handlar om en ren symbolhandling.
Varför är det här "helt fel väg att gå"?
– Det är helt fel att börja skruva på modersmålsundervisningen då den slår mot de som redan har det tufft, de som redan jobbar i uppförsbacke. All forskning visar att modersmålsundervisningen stärker möjligheterna för eleverna att lära sig svenska.
Men man anpassar sig ju bara enligt lagkraven?
– Det handlar inte om att vara generös bara för sakens skull, det handlar om vad som ger mest effekt. Vi ska rikta våra resurser mot det som ger bäst effekt. Att skruva på modersmålsundervisningen ger ingen effekt, säger Maria Sayeler Behnam.