Att veta om ens barn mår psykiskt dåligt är inte lätt. Men det finns vissa signaler man kan vara uppmärksam på.
– Om de till exempel haft kompisar och gjort grejer på fritiden, och så plötsligt sitter de mest hemma. Stänger dörren, kanske drar sig undan från familjen, de pratar inte som de brukar. Då kan man ju misstänka att allt inte är bra, säger kuratorn Anette Struwe.
I gymnasieåldern är många barn däremot duktiga på att dölja hur de mår, då de gärna vill vara till lags, säger kollegan Anna-Karin Bruno Kark.
– Därför är det väldigt viktigt att våga fråga sina barn. Vad de gör, vilka de är med.
– Och även om ens ungdom inte vill prata just då, vänta ut. Och att man inte går i klinch med en ilsken tonåring hela tiden, utan att man låter det vara. Välj stunden, råder hon.
Just att våga fråga, och att inte ge sig efter första försöket, är det främsta rådet från kuratorerna. Att ha en öppen och god relation är också viktigt, men då utan att man blir för mycket av "en kompis".
Sen gäller det att inte rygga undan för svåra frågor, som om barnen bär på självmordstankar. Då måste man också vara beredd på svaren.
– Så att man som förälder kan ta det. Och så får man hantera sina egna känslor efteråt, säger kuratorn Sylvia Johansson.
Föräldrarna behöver dock inte stå ensamma om de misstänker att deras barn mår dåligt, framhåller de tre kuratorerna.
– Det är ganska vanligt att jag får samtal från föräldrar som är lite oroliga. Så börja gärna med skolkuratorn, så kan vi alltid slussa vidare om det behövs, säger Sylvia Johansson.