Jan Staaf, kriminalinspektör vid Polisregion Öst, är utsedd till utredningsledare när det gäller upploppen i Navestad.
Han är framförallt känd som den polis som ledde utredningen av dubbelmordet i Linköping – en utredning som 16 år efter de brutala morden kunde slutföras 2020, då gärningsmannen dömdes till rättspsykiatrisk vård. Nu har kriminalinspektör Jan Staaf utsetts att leda polisens utredning av de våldsamma upploppen i Navestad under påskhelgen.
Och det är ingen liten uppgift polisen har fått på sitt bord.
– Det är ett enormt arbete vår grupp har framför oss. Men det är samtidigt en grupp som är oerhört motiverad. Dels är det mycket allvarliga brott och dels finns det bra material för att nå framgång i de här ärendena, säger Jan Staaf.
Det var på skärtorsdagen och påskdagen som de våldsamma upploppen skedde i Navestad. Allt startade egentligen i Skäggetorp på skärtorsdagen, när den högerextreme politikern Rasmus Paludan planerade koranbränningar i Linköpingsstadsdelen möttes av våldsamma protester – med stenkastning, bilbränder och attacker mot blåljuspersonal.
Samma sak upprepade sig i Navestad senare samma dag – och på påskdagen var våldet tillbaka i de båda stadsdelarna. Detta trots att Paludan aldrig dök upp för att genomföra sin manifestation.
Det polisiära och rättsliga efterspelet har nu inletts. Flera personer har frihetsberövats misstänkta för brott i samband med upploppen, både i Skäggetorp och Navestad. Jan Staafs fokus ligger alltså på Norrköping.
– Utöver de frihetsberövade kommer vi lugnt och metodiskt att arbeta oss fram emot ytterligare misstänkta personer. Det rör sig om ganska grov brottslighet. Grovt blåljussabotage, exempelvis, har livstids fängelse i straffskalan.
De som ännu inte har blivit kontaktade av polis kan inte känna sig säkra på att komma undan?
– Precis. Jag gissar, utan att vara alltför optimistisk, att vi när vi är klara har delgivit mellan 75 och 100 personer misstanke om brott. Det gäller då enbart Norrköping.
Något som underlättar polisens arbete är mängden filmer och bilder som man har till sitt förfogande. Det är ett omfattande material.
– Jag har pratat med utredare runt om i landet och de säger att svensk polis aldrig tidigare har haft tillgång till det bildmaterial som vi har nu, säger Jan Staaf.
Polisen kraftsamlade för att kunna hantera våldet och förstörelsen som riktades mot bilar, fastigheter och blåljuspersonal i området.
Materialet kommer från både polisens egna kameror och från allmänheten som skickat in det för att underlätta polisens arbete.
Jan Staafs utredningsgrupp tar även hjälp av den allra senaste tekniken för att klargöra vem som har gjort vad vid upploppen. Datoriserad ansiktsigenkänning underlättar granskningen.
– Vi kan ange vissa parametrar, som att en person har svarta Adidasskor och röd huvudbonad. Datorn söker sedan snabbt igenom allt material och säger sedan var och när den personen finns på filmerna.
Utredningsgruppen består av tolv utredare och en åklagare. Fyra av dessa utredare har lånats in från Södermanland.
– Utöver det har vi hundratals poliser som kommer att hjälpa oss med identifieringsarbetet.
Är det viktigt att få många lagförda efter det som hänt?
– Ja. De flesta Navestadsbor och kommuninvånare känner en ilska, avsky och ledsamhet över det som hände. Det är därför vi får så mycket stöd i det här. När människor ställer sig över lagar och struntar i att polis, sjukvårdspersonal och räddningstjänst blir skadade känns det som att måttet är rågat. Det här samhället vill vi inte ha, säger Jan Staaf.